Framtiden i fokus på fredsfestival: ”Vilken världsordning ska vi bygga?”

”Världsledare med hybris slår vilt omkring sig. […] Skeenden som för bara något år sedan hade varit otänkbara ses i dag som mer eller mindre naturgivna fenomen.” 

Så skriver Österlens fredsfestival om den sjätte upplagan av festivalen, som äger rum på Sjöfartsplan i Simrishamn den 8–9 augusti. Utgångspunkten är att den internationella överenskommelsen kring folkrätten och respekten för de mänskliga rättigheter är upplöst.

– Vi konstaterar att den så kallade regelbaserade världsordningen har fallit i spillror totalt, och då måste vi börja diskutera vad ska vi ha istället. Vi kan inte fastna i en diskussion om hur det går på slagfälten eller vem som ska liksom ”vinna kriget”, utan vi måste diskutera hur det ska se ut framöver. Vad är det för världsordning vi ska bygga? Vilka värderingar ska den bygga på? säger Gudrun Schyman, en av festivalens initiativtagare.

Polariserad debatt

Den inte så lilla frågan ska diskuteras med hjälp av författare och forskare med ämnesområden som genusvetenskap, kolonialism, våld och folkmordssociologi. Även artister och representanter från fredsrörelsen deltar i festivalens program.

– Jag tror att vi lockar rätt många människor som också ställer sig de här frågorna men inte hittar diskussionen i den allmänna debatten eftersom det är så oerhört polariserat. Det finns ett stort behov av att föra ett mer respektfullt och anständigt samtal om de här frågorna, säger Gudrun Schyman.

Hur ska det ni kommer fram till få genomslag i politiken sedan?

– Dels finns frågor som har bäring på kommunnivå. Vi har ju till exempel blivit begåvade med en utav de här sjutton baserna i avtalet mellan staten och USA, säger Gudrun Schyman.

Hon syftar på DCA-avtalet genom vilket USA får tillgång till svenska militärbaser, däribland Ravlunda skjutfält nära Simrishamn.

– Vad kommer det här att innebära? Blir det plötsligt en måltavla här? Den typen av frågor finns ju och där måste kommunen engagera sig betydligt mer än vad man har gjort hittills, fortsätter Gudrun Schyman.

Kopplar miljö och fred

Hon lyfter även att kommunerna har en nyckelroll i klimatpolitiken.

– Där har vi ju försökt att få till stånd både koldioxidbudgetar och ett klimatpolitiskt råd på lokal nivå. 

Att klimatfrågor händer ihop med fredsfrågor är en utgångspunkt för fredsfestivalen, som har parollen ”Fred på jorden – fred med jorden”. 

– De frågorna hänger intimt samman. Det blir ju allt tydligare att vi behöver se det här som en enhet. Vi ser hur klimatkrisen accelererar och det skapar naturligtvis konflikter, och vi ser hur den ökade militariseringen spär på klimatkrisen, säger Gudrun Schyman.

Hon tar upp krigens klimatutsläpp och miljöförstöring som två exempel.

– Hela idén om att vi med vapen ska kunna bygga trygghet framstår som helt absurd i en tid när det brinner på så många ställen. Det är ju katastrofer som göder varandra. Och alla satsningar på, på militären och på upprustning stjäl resurser ifrån det som behöver göras för att bromsa klimatkrisen. Vi ser ju enorma summor med pengar som militarismen slukar, fortsätter hon.

Rädsla att kallas Putinkramare

Sedan ni startade festivalen för sex år sedan har den svenska opinionen svängt kraftigt från att vara för alliansfrihet till en stark majoritet för Nato, och det är knappt nån debatt kring den stora upprustning som pågår. Är det annorlunda att arbeta med de här frågorna i dag?

– Rent allmänt så har jag märkt av att det finns en rädsla som gör att människor håller tillbaka. Man vill inte utsätta sig för risken att bli anklagad för att vara Putinkramare, bara för att man ifrågasätter militarismen och den ordning som råder i dag. Och då blir det än viktigare tycker jag att vi lyfter de här frågorna. För att man ska kunna manifestera det motstånd som också finns mot den politik som förs, så måste man ju också organisera arbetet och ordna den här typen av forum.

Intresset för fredsfestivalen ökar hela tiden, enligt Gudrun Schyman.

– Vi får ständigt beställa större tält och jag har en lista med människor som vill vara med – men programmet är spikat sedan i våras så de får vänta till nästa år. Det visar ju på en längtan efter att få lyssna på personer som diskuterar de här frågorna utifrån vetenskap och forskning och fakta. Jag möter också väldigt, väldigt mycket positiva reaktioner. Det är otroligt stimulerande att jobba med det här.