Syren, prästkrage och liten blåklocka blommar allt tidigare på säsongen. Forskare på SLU arbetar med att kartlägga hur klimatförändringar påverkar blomningstiderna och efterfrågar observationer från allmänheten. I morgon fredag öppnar Försommarkollens webbplats för rapportering av fynd.
− Vi vill gärna inkludera många i projektet, säger Per Bengtson från SLU.
På Världsmiljödagen och nationaldagen, den 5 respektive 6 juni, ska blommande växter registreras i hela landet för att bidra till pågående forskning. Allmänheten kan då ange hur långt blomningen av sex olika arter har kommit. De som ger sig ut ska leta efter liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syren.
− Medborgarforskning är ett oslagbart och väldigt smart sätt att få in många rapporter samtidigt från många platser i landet, förklarar Per Bengtson, en av personerna bakom projektet “Försommarkollen”.
Han är projektledare på Centrum för naturvägledning vid SLU och organiserar Försommarkollen tillsammans med Svenska botaniska föreningen inom Svenska fenologinätverket. En annan fördel med medborgarforskning är enligt honom att många blir nyfikna på forskningsresultaten.
− När människor engagerar sig i rapportering börjar de lätt fundera på hur det bidrar till forskningen – hur gick det då med Försommarkollen? Hur såg det ut förra året, och hur såg det ut hundra år sedan?
Tillbaka till Carl von Linné
Redan Carl von Linné förstod årstidsväxlarnas betydelse för naturens produktion och jordbruket. Därför föreslog han att man skulle införa en fenologirapportering, det vill säga dokumentera årligen återkommande företeelser i naturen.
− Det kom inte igång förrän på 1870-talet men då fick man ett jättebra system där man på pappersblanketter rapporterade på många gårdar runt om i landet. Liknande det vi gör online i dag, berättar Per Bengtson.
Nuförtiden behövs inga pappersblanketter längre. Alla som vill kan logga in på Försommarkollen och rapportera sina fynd där.
Klimatkrisens effekter undersöks
Per Bengtson tror att de flesta äldre människor redan märker att naturens cykel förflyttas. Själv minns han hur syrenen brukade blomma senare.
− Precis där jag är nu, i Uppsala, håller syrenen på att blomma ut. Och så har det ju inte varit tidigare. När jag gick i gymnasiet plockade vi syrenerna i rabatten utanför skolan och gav till våra lärare till skolavslutningen. Men nu blir det inte samma skolavslutningsbuketter.
De små förändringarna i vardagen kan också påvisas vetenskapligt. Svenska fenologinätverket vid SLU har unika data från 1800-talet och när man jämför den med nyare rapporteringar syns klimatförändringarnas påverkan tydligt. Analyser från naturreservaten Trollskogen på norra Öland och Tåkern i Östergötland visar att prästkragen blommar 23 dagar tidigare än på 1800-talet.
Forskningen försöker förstå hur förflyttningar i årstidsväxlingarna påverkar olika arter. En art som forskarna studerar är den svartvita flugsnapparen. Medan fågeln kommer tillbaka till Sverige ungefär samma datum varje år, vaknar insekterna tidigare när det blir varmare. De svartvita flugsnapparna är dock anpassade till den normala kurvan i insektspopulationen för att mata sina ungar.
− Det är ett exempel på mismatch som skapar en sorts dominoeffekt i naturen, förklarar projektledaren.
Försommarkollen ska engagera
Projektet har medvetet valt ut växter som allmänheten ska kunna känna igen.
− Vi har en sorts biologisk analfabetism bland många. Jag hoppas att de flesta vill och kan lära sig de här arterna, säger Per Bengtson.
På Försommarkollens hemsida kan deltagare titta på bilder av växterna. Liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syren ska enligt Per Bengtson vara lätta att känna igen. Bara liten blåklocka kan vara svårare att identifiera eftersom den kan förväxlas med stor blåklocka. De två arterna skiljer sig bland annat åt i höjd.
− Den kan vara lite lurig, men man kan också titta efter bladen. Den är inte så välkänd och väldigt vanlig. Den skulle jag kunna säga är lite extra värdefull att titta på i år. Tidigare har den bara blommat i sydligaste Sverige i juni. Med ett varmare klimat tror vi att den kommer att blomma tidigare, säger projektledaren.
Till sist vänder sig Per Bengtson till Syres läsare med en uppmaning.
− Involvera gärna barn i det här och lär dem de här arterna. Det här är en viktig rapportering där alla kan bidra.
