Nästan varannan svensk har valt bort tåget av oro för förseningar. Samtidigt anser 71 procent att järnvägsunderhållet skulle fungera bättre om en statlig aktör tog över. Det visar en ny undersökning från Verian.
47 procent uppger att de under det senaste året har valt ett annat färdmedel, exempelvis bil eller buss, på grund av oro för förseningar. Undersökningen har gjorts av Verian på uppdrag av kampanjen Spårfel. 3 965 personer mellan 18 och 84 år deltog.
71 procent anser att det vore bättre om järnvägsunderhållet utfördes av en statlig aktör med egen personal och egna maskiner. Bara fyra procent tror att avregleringen har fått järnvägen att fungera bättre.
– Om fler ska välja tåget måste vi kunna lita på att tågen går i tid, säger Johnny Nadérus, talesperson för Spårfel, ett pressmeddelande.
Även den nationella SOM-undersökningen 2025, som genomförs vid Göteborgs universitet, visar ett starkt stöd för statligt ägande. Där svarade 70 procent att det vore ett bra förslag att återförstatliga järnvägen.
Spårfel har också samlat omkring 11 500 namnunderskrifter för ett återförstatligande av järnvägsunderhållet. De ska lämnas till nästa infrastrukturminister efter valet.
Förseningarna kostar miljarder
Kampanjen pekar på hur järnvägsunderhållet är organiserat som en viktig orsak till problemen. I rapporten Den svenska järnvägen behöver en ny myndighet hänvisas till en studie från 2025 av tågexperterna Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt. Där uppskattas kostnaderna för förseningar inom gods- och persontrafiken till mer än nio miljarder kronor om året.
Rapporten visar också att antalet anställda och konsulter på Trafikverket, räknat som årsarbetskrafter, ökade från 7 402 år 2012 till 12 351 år 2024. Det är en ökning med 67 procent. Verksamhetens omfattning har enligt rapportens beräkningar ökat betydligt mindre.
Spårfel menar att systemet med upphandlat underhåll både kostar pengar och gör att Trafikverket tappar kunskap om järnvägsanläggningen.
Riksrevisionen har tidigare granskat Trafikverkets underhållskontrakt. Kostnaderna ökade i genomsnitt med 74 procent efter att avtalen hade slutits i de kontrakt som granskades. Riksrevisionen bedömde att upphandlingarna inte fungerade så effektivt som de borde.
• Läs Riksrevisionens granskning
