Dag 1 683: Förlusten är större än dödstalen

Analys/kommentar

Den 24 februari 2022 gick ryska styrkor in i Ukraina i en ”fullskalig invasion”. Om den dagen räknas som krigets första är lördagen den 3 oktober 2026 dag 1 683.

Den senaste veckan har präglats av en ny våg av luftangrepp.

Den 27 september dödades minst fem människor i ryska attacker mot bland annat Kievregionen, Sumy och Charkiv, enligt Reuters. Dagen därpå dödades minst nio människor och över 80 skadades i nya ryska drönarattacker. Ukrainas vetenskapsakademi i centrala Kiev och ett affärscentrum i staden Dnipro hörde till platserna som träffades.

Den 30 september följde ett stort angrepp mot bland annat Ukrainas energisystem. Sju människor, däribland ett barn, rapporterades döda.

Fredagen den 2 oktober dödades minst en person när ett ryskt flyganfall träffade ett bostadsområde i Charkiv, enligt AP.

Under de följande dagarna träffades också broar över Dnipro i Kyiv. På lördagen stoppades trafiken över Norra bron efter ett ryskt flyganfall. Inga människor uppgavs ha skadats där. Samma dag dödades en person och tre skadades när ett lastfartyg träffades i en hamn i Odesaregionen, rapporterar Reuters.

Ukraina slår mot rysk oljeindustri

Samtidigt fortsätter Ukraina sina långväga drönarattacker inne i Ryssland.

Under september har ukrainska attacker träffat ryska oljeraffinaderier och annan energi- och försvarsrelaterad infrastruktur. Ett stort drönarangrepp mot Moskvaregionen den 20 september dödade enligt ryska myndigheter tre människor och träffade bland annat ett oljeraffinaderi, rapporterade Reuters. Reuters har också rapporterat om fortsatta ukrainska angrepp mot rysk energi- och försvarsindustri under de följande veckorna. Flera uppgifter från de stridande parterna har inte kunnat verifieras oberoende

Hundratusentals döda – men ingen säker totalsiffra

Det finns ingen tillförlitlig exakt siffra över hur många människor som har dödats under kriget.

En modell från The Economist, uppdaterad den 26 september, uppskattar antalet dödade ryska militärer till mellan 373 000 och 708 000. Den centrala uppskattningen är omkring 510 000. Modellen väger samman flera typer av uppgifter och The Economist betonar att resultatet ska tolkas försiktigt. Den omfattar i nuläget bara ryska förluster, eftersom underlaget om dödade ukrainska militärer inte räcker för en motsvarande beräkning.

Vid sidan av modellberäkningen finns ett omfattande namnregister. Mediazona och BBC:s ryskspråkiga redaktion hade den 21 september identifierat 258 989 dödade ryska militärer med hjälp av bland annat uppgifter från anhöriga, lokala medier och regionala myndigheter. Listan bygger på offentliga källor som går att kontrollera, men Mediazona betonar att den inte är fullständig. Siffran är därför en känd miniminivå, inte ett facit.

För Ukraina ser underlaget annorlunda ut. President Volodymyr Zelenskyj uppgav i februari att omkring 55 000 ukrainska soldater hade dödats på slagfältet. Han sade samtidigt att många fortfarande var registrerade som saknade, enligt Reuters.

Siffrorna för Ryssland och Ukraina går därför inte att jämföra rakt av. De bygger på olika metoder, olika tidsperioder och olika grad av offentlighet.

Civila dödas

FN:s människorättskontor hade fram till slutet av juni 2026 verifierat minst 16 431 dödade civila i Ukraina sedan den fullskaliga invasionen började. Därefter registrerades hundratals ytterligare dödsfall. I FN:s senaste månadsöversikt anges 448 dödade civila i juli och 372 i augusti. Siffrorna revideras löpande när nya fall kan verifieras.

FN betonar att det verkliga antalet är högre, särskilt eftersom dödsfall i ockuperade områden är svåra att kontrollera.

Även människor i Ryssland dödas av kriget. Ryska myndigheter uppgav att 250 civila hade dödats och 1 596 skadats av attacker på ryskt territorium under första halvåret 2026. FN:s människorättskontor uppger samtidigt att det inte har kunnat verifiera de ryska uppgifterna på samma sätt som dödsfallen i Ukraina, bland annat på grund av bristande tillgång till information.

Samma skillnad i tillgång präglar bilden av de döda. De ukrainska dödsfallen dokumenteras av FN, av medier på plats och i offentliga begravningar. De ryska når oss framför allt genom namnlistor som journalister själva fått sammanställa. Det säger mindre om sorgen än om vad som går att dokumentera i respektive land.

Siffrorna visar inte hela förlusten

Även antalet döda säger bara en del om krigets mänskliga kostnad.

En studie i Science Advances, tillgänglig via PubMed Central, har undersökt 16 konfliktdrabbade befolkningar. Den visar att antalet människor som förlorat en förälder eller ett barn i krig blir betydligt större än själva dödstalet. Forskarna påpekar att relationer till partner, syskon och andra närstående också spelar roll, men att de inte ingår i beräkningen.

Bakom varje dödad finns dessutom vänner, arbetskamrater och andra människor som stått personen nära.

Om man enbart som ett räkneexempel utgår från The Economists centrala uppskattning på omkring 510 000 dödade ryska militärer och antar tre nära anhöriga per dödad, blir det drygt 1,5 miljoner relationer mellan en dödad och en nära anhörig. Fyra anhöriga ger drygt två miljoner och fem omkring 2,5 miljoner.

Det är inte en uppskattning av hur många unika människor som har drabbats. Familjer överlappar och samma person kan ha förlorat flera närstående. Dessutom tillkommer ukrainska militärförluster och civila dödsfall på båda sidor. Räkneexemplet visar ändå varför kretsen av människor som sörjer någon nära kan räknas i miljoner, utan att någon säker totalsiffra går att ange.

Ett krig för hundratals miljarder

Kriget mäts inte bara i döda och förstörda städer. Det är också en ekonomisk kraftmätning i hundratals miljarder dollar.

Enligt SIPRI uppgick de ryska federala budgetutgifterna för kriget och annan militär verksamhet till omkring 16 biljoner rubel 2025, motsvarande 7,5 procent av BNP. För 2026 beräknar SIPRI omkring 14,9 biljoner rubel, men påpekar att budgeten sannolikt kommer att ändras. Samtidigt visar ryska budgetdokument som Reuters tagit del av att försvarsutgifterna planeras öka till 17,1 biljoner rubel 2027.

Ukrainas regering beräknar landets krigsrelaterade kostnader till omkring 155 miljarder dollar under 2026, rapporterar Reuters. I den summan ingår både Ukrainas egna utgifter och militärt stöd från andra länder. Landets budgetinkomster på omkring 70 miljarder dollar går enligt regeringen i praktiken helt till försvaret.

EU och medlemsländerna uppger att de sedan den fullskaliga invasionen har mobiliserat totalt 224,5 miljarder euro i stöd till Ukraina och ukrainare. Av detta redovisas 77,9 miljarder euro som militära stödåtgärder, enligt Europeiska unionens råd. Sverige hade till den 12 augusti gett omkring 156 miljarder kronor i stöd, varav 128 miljarder i militärt stöd, enligt regeringen.

Rysslands fullskaliga invasion har samtidigt bidragit till en snabb upprustning långt utanför Ukraina. Enligt SIPRI steg Europas militärutgifter med 14 procent under 2025 till 864 miljarder dollar. SIPRI beskriver ökningen i Central- och Västeuropa som den snabbaste sedan kalla krigets slut. Kriget i Ukraina är inte den enda orsaken till den globala upprustningen, men det har varit en viktig drivkraft bakom Europas ökade försvarsutgifter.

Siffrorna går inte att lägga ihop rakt av. Några gäller ett års militära utgifter, andra flera års stöd. De mäter dessutom olika saker. Men storleksordningen visar hur kriget sedan länge också har blivit en fråga om Rysslands, Ukrainas, Europas och USA:s pengar, industri och politiska prioriteringar.

”Jag ska få slut på kriget på en dag”

När Donald Trump försökte återvända till Vita huset lovade han att snabbt få slut på kriget.

– Om jag blir president ska jag ha fått det kriget löst på en dag, 24 timmar, sade Trump i ett tv-sänt möte med CNN den 10 maj 2023. Citatet är översatt från engelska. CNN:s utskrift återger originalet: ”If I’m president, I will have that war settled in one day, 24 hours.”

Trump tillträdde på nytt den 20 januari 2025. Den 3 oktober 2026 hade 621 dagar gått sedan dess.

I september diskuterade Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett stopp för angrepp mot energianläggningar, rapporterade Reuters. Någon sådan vapenvila hade den 3 oktober inte kommit till stånd. Zelenskyj sade samtidigt att han var beredd att träffa både Trump och Rysslands president Vladimir Putin.

Kontakterna mellan USA och Ryssland fortsätter också. Putins sändebud Kirill Dmitrijev förde i slutet av september samtal med amerikanska företrädare i Washington om både kriget och framtida energisamarbete, enligt Reuters. Tidigare under månaden hade Steve Witkoff och Jared Kushner träffat Putin i Moskva.

Samtalen rör inte bara kriget. Den 3 oktober rapporterade Reuters, med hänvisning till New York Times, att diskussionerna också omfattar en möjlig oljeaffär värd flera miljarder dollar.

Efter 1 683 dagar finns fortfarande inget fredsavtal och ingen allmän vapenvila.