Djurens rätt betygsätter regeringens djurpolitik

Under den gångna mandatperioden finns två höjdpunkter i regeringens djurpolitik, enligt organisationen Djurens rätt. En är införandet av stöd till avveckling för landets sista minkfarmer och att ett förbud mot pälsdjursuppfödning utreds. Det andra är att regeringen driver på för att EU:s uppdaterade djurskyddslagstiftning ska komma på plats.

Men det räcker inte, menar organisationen, som ger regeringens djurpolitik betyget underkänt. Majoriteten av besluten på djurområdet riskerar att försämra djurskyddet, enligt organisationen. Bland dem finns att regeringen givit ett ändringsuppdrag till Livsmedelsverket om att se över rekommendationerna för minskat köttintag i de nya kostråden och att regeringen överväger att slopa beteskravet för kor i lösdrift – ett beslut som skjutits upp till efter valet.

– Den här mandatperioden har präglats av en politik där regeringen gång på gång framställer djurskyddskrav som ett hinder för konkurrenskraft. Resultatet är att vi har tvingats försvara grundläggande minimikrav, såsom betesrätten för kor, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt i en kommentar.

Önskar djurskyddsminister

I granskningen går organisationen också igenom vilka chanser som gått om intet under mandatperioden, som att inget förbud mot avlivning av tuppkycklingar har införts, trots att det finns tekniska lösningar som används i andra länder. En annan miss är enligt Djurens rätt att förslaget om obligatorisk kamerabevakning på slakterier inte tagits vidare.  

– Nästa regering har en hel del att ta itu med för att vända utvecklingen för djuren. Att inrätta en djurskyddsminister med ett tydligt mandat att se till att djurskyddslagens föreskrifter uppdateras och följs vore en god början. Det är också hög tid att tillsätta en utredning om hur Sverige kan stärka en konkurrenskraftig växtbaserad livsmedelsproduktion, säger Tina Hogevik.

Granskningen i sin helhet kommer att offentliggöras den 11 juni.