Miljöpartiet vinner följt av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, och bottenplaceringen delar Moderaterna och Sverigedemokraterna med Socialdemokraterna. Det är resultatet av organisationen Researchers’ desks granskning av partiernas ambitioner i relation till vad som enligt vetenskapen krävs för att begränsa den globala uppvärmningen på ett rättvist sätt.
Sveriges koldioxidbudget för en globalt rättvis omställning har nära på förbrukats under mandatperioden 2023–2026, enligt den tvärvetenskapliga ideella forskarorganisationen Researchers’ desk.
Det betyder att den mängd koldioxid som Sverige får lov att släppa ut om utsläppen fördelas rättvist över världen, och vi vill begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, snart är slut.
I rapporten från Researchers’ desk presenteras två olika sätt att räkna ut budgeten. I det ena antas att alla människor får släppa ut lika mycket, och i det andra antar man att vi som redan släppt ut mycket får släppa ut mindre, förklarar Alasdair Skelton, ordförande för Researchers’ desk.
– Men oavsett vilken vi väljer har vi förbrukat en stor del av den under mandatperioden. Avståndet har ökat, och det är svårare att nå målet nu, eftersom vi börjar fyra år senare. Utsläppsminskningarna måste vara mycket snabbare för att nå målet, säger han till Syre.
KD trea
I granskningen har Researchers’ desk undersökt om partiernas ambitioner för klimatpolitiken har förändrats sedan förra valet, och tagit reda på hur långt ifrån koldioxidbudgeten de olika partierna hamnar med sina ambitioner för framtiden.
Miljöpartiets ambitioner för klimatpolitiken ger lägst utsläpp, följt av Vänsterpartiet, visar granskningen från Researchers’ desk. På tredje plats hamnar Kristdemokraterna – ett parti som i valgranskningar som rört klimatet från Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Klimatriksdagen har rankats lågt.
– Kristdemokraterna är det enda partiet som förändrat sina ambitioner sedan förra riksdagsvalet. De vill att vi ska följa EU:s mål för utsläppsminskningar, och EU har etappmål som man har beslutat, det gör skillnaden, säger Alasdair Skelton.
Han syftar på EU:s mål om att minska utsläppen med 55 procent till år 2030, och 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer, som enligt Researchers’ desk ger lägre utsläpp än Sveriges klimatmål.
Därför ger KD:s nya ambitioner lägre utsläpp
Kristdemokraterna svarade Researchers’ desk att ”[de inte vill] att Sverige ska ha egna nationella mål som skiljer sig från EU:s. [Partiet vill att Sverige] ska synka fullt ut med EU:s klimatambitioner och vara en drivande part i det arbetet.”
Partiet bekräftade att det vill följa EU:s etappmål för 2030 om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent, och målet för 2040 om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 90 procent, jämfört med 1990 års nivåer. Detta ger lägre kumulativa utsläpp än Sveriges nuvarande klimatmål, som innebär att utsläppen ska minska med minst 85 procent till 2045. (I Sveriges mål om nettonollutsläpp ingår att de sista 15 procenten av utsläppen får hanteras med så kallade kompletterande åtgärder).
Dock har Kristdemokraterna enligt Researchers’ desks enkät ”synpunkter på hur LULUCF används och hur man beräknar”. Eftersom Kristdemokraterna inte har specificerat sina synpunkter på hur LULUCF används och beräknas har Researchers’ desk inte kunnat ta med upptag av växthusgaser genom kompletterande åtgärder i beräkningarna, något som kan påverka nettoutsläppen, men inte de faktiska utsläppen.
Researchers’ desks slutsats är att Sverige bör ha beslutade etappmål för utsläppsminskningar.
Researchers deskPå fjärde plats hamnar Centerpartiet, på grund av att de har ett tidigare datum för ”netto-noll”-målet – 2040 istället för det nationella målet 2045.
Liberalerna vill följa de nationella klimatmålen plus fånga in 10 miljoner ton koldioxid per år från och med 2030 och 20 miljoner ton per år från och med 2040. ”Denna ambition kan vara svår att uppfylla, då i princip ingen koldioxid fångas in i Sverige i dag och att en del långtgående satsningar på koldioxidinfångning har bromsats in på grund av ekonomisk osäkerhet”, skriver Researchers’ desk.
S: Vi håller vad vi lovar
Socialdemokraternas klimatambitioner ligger på samma nivå som Moderaterna och Sverigedemokraterna, för att de alla vill följa Sveriges klimatmål – som enligt Researchers’ desk ger otillräckliga utsläppsminskningar.
S bottenplacering sticker ut lite från andra undersökningar. Menar ni att S har lika låga ambitioner som M och SD?
– Det är nog en fråga du måste ställa till dem, säger Alasdair Skelton.
Åsa Westlund, Socialdemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson kommentarar partiets bottenbetyg i ett mejl till Syre:
”Vi socialdemokrater står för en ambitiös och långsiktig klimatpolitik. Vi har många gånger visat att vi håller vad vi lovar, och om vi får möjlighet att styra Sverige se till att Sverige återtar ledartröjan i klimatfrågan. Både för att det är moraliskt rätt och för att vi som land har allt att vinna på att vår industri ligger i framkant. Det är provocerande hur regeringspartierna, tvärtemot vad de lovar väljarna eller svarar i enkätfrågor, medvetet har ökat Sveriges utsläpp. Socialdemokraterna står bakom de breda överenskommelser vi gjort om Sveriges klimatmål, men vi har därutöver både agerat för att stärka EU:s klimatmål och till att minska användningen av internationella utsläppskrediter, något som inte heller framkommer av den sammanställning som gjorts i denna undersökning.”
”Krävs handling snabbt”
Om vi blickar framåt till efter valet, vad gäller nu för tillträdande regeringen, är det kört att begränsa utsläppen rättvist i linje med vetenskapen, givet att koldioxidbudgeten redan är nästan slut?
– Vi har ett tydligt budskap till de som tar över efter valet, om att politiska ambitioner måste omsättas i faktiska handlingar. Uppvärmningen ökar och klimatarbetet har bromsats in, så det krävs handling – snabbt, säger Alasdair Skelton, som även har ett budskap till väljarna:
– Det viktigaste en medborgare kan göra för klimatet är att rösta, och prioritera klimatet framför ekonomin när man ska rösta.
Fotnot: Artikeln har efter publicering uppdaterats med en kommentar från Socialdemokraterna, samt en faktaruta.
