En majoritet av svenskarna vill skynda på klimatomställningen, men underskattar hur många som delar den viljan, visar en ny opinionsundersökning. Och det riskerar att hämma omställningen, menar Tim Isaksson, klimat- och beteendestrateg.
– Vi vill ge den tystlåtna majoriteten större utrymme i debatten, säger han.
Kan du tänka dig att köpa max fem nya klädesplagg om året? I en ny opinionsundersökning svarade 57 procent av svenskarna ja, men trodde att bara 40 procent skulle kunna tänka sig göra detsamma.
62 procent av de tillfrågade tyckte att Sverige bör slopa momsen på frukt och grönt och samtidigt höja skatten på onyttig mat med hög klimatbelastning såsom läsk och godis, rött kött och chark. Samtidigt trodde de tillfrågade att 53 procent av befolkningen var för en sådan matskatteväxling.
Tim Isaksson, klimat- och beteendestrateg och initiativtagare till undersökningen förklarar upplägget med att mäta både faktisk och uppfattad opinion.
– Vi människor är sociala varelser. Är vi osäkra på hur vi själva ska agera kollar vi på vad gruppen tycker och tar det som en genväg, för att spara tankekraft. Dessutom vill vi helst inte sticka ut hakan. Men i vissa frågor har vi fel om vad de flesta tycker, vilket vi visar i undersökningen, inte minst i klimatfrågor.
Ett stort syfte med undersökningen är att balansera upp den offentliga debatten, enligt Tim Isaksson.
– Vi vill ge den tystlåtna majoriteten större utrymme i debatten, säger han.
Vad blir följden av en felaktig bild av vad andra tycker?
– Dels att människor självcensurerar. Man tänker att man är ganska ensam om sin åsikt och väljer att inte höja rösten. Och dels att beslutsfattare tänker att de saknar väljarnas mandat i vissa frågor som de hade behövt för att gå snabbare framåt. Det riskerar att hämma klimatomställningen. Den ultimata konsekvensen blir att vi inte bygger det samhälle som de flesta vill ha.

Dolt klimatengagemang
Rapporten om resultatet av opinionsundersökningen har fått namnet Svenskarnas dolda klimatengagemang.
– Den visar att svenskarnas klimatengagemang underskattas. Det gäller dels viljan att begränsa sin egen klimatpåverkan, men framför allt fokuserade vi på vad man vill att kommun och stat ska göra. Man tycker att de ska gå snabbare framåt, säger Tim Isaksson.
Sociala missuppfattningar är en fråga om demokrati, menar han.
– I en demokrati ska ju folket styra, men om vi inte vet vad folket tycker så har vi ett problem. Politikerna behöver få bättre koll. Det blir särskilt intressant i år när det är valår och allt ställs på sin spets.
Finns det något i resultaten som du hoppas att politiker tar till sig?
– Bredden på frågorna. Vi såg de här underskattningarna i allt från övergripande frågor som ifall kommun och stat borde göra mer för att motverka klimatförändringar till mer konkreta sakfrågor om livsmedel och livsstil. Så det är ett genomgående fenomen.
Tim Isaksson menar att det vore kostnadseffektivt att ta reda på vad väljarna tycker inför politiska beslut.
– Att mäta opinion kontinuerligt kan låta dyrt, men det är ett kostnadseffektivt sätt att se till att vi bygger ett samhälle och en framtid som svenskarna vill ha.
Mer om undersökningen ”Svenskarnas dolda klimatengagemang”
Undersökningen analyserar både invånarnas egna åsikter i ett antal klimatrelaterade frågor om livsmedel, livsstil och samhällsbyggnad och deras uppfattningar om vad andra tycker.
Den visar bland annat att:
- 68 procent vill att stat och kommun gör mer för att motverka klimatförändringarna, samtidigt som man tror att 57 procent tycker så.
- 67 procent vill se förbud mot reklam för ultraprocessade livsmedel som har hög negativ påverkan på både hälsa och klimat i alla offentliga och delade miljöer. Uppfattningen är att 56 procent tycker så.
- 65 procent tycker att det är viktigt att klimatåtgärder är rättvisa. Här rådde ingen underskattning av andra; uppfattningen var att 67 procent tyckte så.
Datainsamling gjordes av Indikator opinion, jan–feb 2026 på uppdrag av Peerpointing-initiativet, som består av hållbarhetskonsultföretagen Green mind, Studio Berget, Anthesis och Felfritt.
Peerpointing är en metod för att identifiera och motverka sociala missuppfattningar.
Undersökningen omfattar ett riksrepresentativt urval samt kommunrepresentativa urval i sex kommuner. Deltagarna rekryterades genom slumpmässigt urval ur folkbokföringen, med hänsyn till kön och ålder. Totalt samlades 7 051 svar in.
Svenskarnas dolda klimatengagemang






