Efter en vår av kritik mot de så kallade tonårsutvisningarna har Tidöpartierna presenterat sitt förslag på lösning. Och nu lägger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skulden för situationen på Socialdemokraterna. Vad stämmer egentligen?
”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar” är rubriken i en bild postad på Kristdemokraternas partiledare Ebba Buschs Facebooksida under måndagen.
Det handlar alltså om de uppmärksammade fall där unga inte uppfyller kraven för ett eget uppehållstillstånd efter att de fyllt 18 år, samtidigt som resten av familjen får stanna i Sverige. Efter mycket kritik presenterade Tidöpartierna i går en så kallad ventil för ungdomar mellan 18 och 21, som ska kunna söka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar.
Ebba Busch skriver på Facebook: ”Det har ibland framstått som att tonårsutvisningarna skulle vara ett nytt problem eller en följd av regeringens omläggning av migrationspolitiken. Det stämmer inte.”
I kommentarsfältet haglar kritiken: ”Sluta ljug”, ”Tidöpartierna plus S röstade för lagändringarna där alla remissinstanserna varnade för just de konsekvenser vi sett”, ”Snälla kan vi hålla oss i samma verklighet?”
Den kristna författaren, kyrkohistorikern och poddaren Joel Halldorf säger i en video på Facebook: ”Det är som att Ebba Busch och KD har en alternativ tidslinje, ungefär som vissa politiker i dag jobbar med alternativa fakta. Fast jag tror att de flesta ser vad som pågår här: En poliktik som KD och Tidöpartierna lagt fram, drivit igenom och försvarat blir någon annans ansvar så snart det närmar sig val och man upptäcker att den här politiken är impopulär”.
Så vems politik har egentligen gjort tonårsutvisningarna möjliga?
Ebba Busch lyfter S-beslut om tillfälliga uppehållstillstånd
Ebba Busch skriver på Facebook att tonårsvisningarna ”är en konsekvens av lagändringar som genomfördes för tio respektive fem år sedan, 2016 och 2021, när tillfälliga uppehållstillstånd infördes som huvudregel.”
Det stämmer att permanenta uppehållstillstånd som huvudregel ersattes med tillfälliga år 2016. Det var en tillfällig lag, som drevs igenom av det dåvarande regeringspartiet Socialdemokraterna, med stöd från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet (förutom fyra MP-ledamöter som gick emot partilinjen och röstade nej). KD och L avstod från att rösta (förutom en L-ledamot som röstade nej). C och V röstade emot beslutet.
År 2021 röstar riksdagen igenom en permanent ändring av lagen, som gör tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel. Endast V:s ledamöter och vilden Amineh Kakabaveh röstade för att återgå till tidigare, mer generösa regler. V:s motion röstades ned och därefter röstade även V för S förslag om att göra tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel, med hänvisning till att det var det ”minst dåliga” i relation till den dåvarande oppositionens (där KD ingick) stramare förslag.
Värt att notera är att redan 2014, alltså före den så kallade flyktingkrisen där Socialdemokraterna svängde i migrationspolitiken, föreslog KD tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, och det är alltjämt partiets politik.
Tidöpolitiken stramar åt lagen
Enligt Migrationsverket är bakgrunden till tonårsutvisningarna successiva förändringar i lagstiftningen, som inleddes med ovanstående ändringar, men även att bestämmelsen om ”särskilt ömmande omständigheter” togs bort 2023 och ersattes av det striktare ”synnerligen ömmande omständigheter”.
Det var Tidöregeringen som 2023 drev igenom att möjligheten för barn och vissa vuxna att få uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter (vad som tidigare kallades humanitära skäl, till exempel familjeanknytning, att man kan språket och växt upp här eller utbildat sig här) skulle tas bort. Från och med nu krävs det i stället synnerligen ömmande omständigheter (som till exempel kan röra personens hälsotillstånd).
Förutom M, SD, L och KD röstade S för detta, medan V, MP och C var emot.
En annan förändring som har lyfts fram som orsak till tonårsutvisningarna är att lönekravet för arbetskraftsinvandrare höjdes år 2023 till 80 procent av medianlönen i Sverige, vilket motsvarar 29 680 kr per månad. Innan var det 13 000 kronor. Förslaget kom från Tidöpartierna och fick stöd från S och L. C, V och MP röstade emot. (Sedan dess har lönekravet höjts ytterligare.)
2025 drev Tidöregeringen igenom att det så kallade spårbytet skulle avskaffas, det vill säga möjligheten för personer som fått avslag på asyl att ”byta spår” och istället ansöka om arbetstillstånd (utan att först lämna landet). Barn till spårbytare kan inte längre få uppehållstillstånd genom anknytning.
S röstade för Tidöpartiernas förslag. MP, C och V var emot.
I februari 2026 gick V, MP och C samman om ett utskottsinitiativ om att stoppa tonårsutvisningarna. Partierna ville ändra lagstiftningen så att personer upp till 21 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd som anhöriga till sina föräldrar, och hoppades få med sig S, som avböjde och lade ned sin röst. Partiet skrev till SVT att de ville invänta regeringens ”ventil”, som presenterades 1 juni och öppnade för samarbete i frågan, men lade därefter själva fram ett förslag i socialförsäkringsutskottet om att stoppa tonårsutvisningarna, som röstades ned av Tidöpartierna.
Sammanfattning: Såväl Socialdemokraterna som Kristdemokraterna tillsammans med Tidökollegorna är ansvariga för de beslut som lett fram till tonårsutvisningarna.
