Efter flera år av ekonomisk osäkerhet vände svenskarnas textilkonsumtion kraftigt uppåt under 2025 och är nu tillbaka på samma nivåer som 2022. Samtidigt varnar Naturvårdsverket för att utvecklingen är ohållbar och sätter nu sitt hopp till kommande EU-regler för att tvinga fram en mer cirkulär ekonomi.
Under 2025 ökade svenskarnas nettoinflöde av nya textilier med 12 procent jämfört med året innan, och landade på 15,2 kilo per person. Sofia Nenzelius på Naturvårdsverkets enhet för miljöanalys konstaterar att textilkonsumtionen är intimt förknippad med samhällets ekonomiska trender. När räntorna nu stabiliserats och köpkraften ökat, skruvar svenskarna återigen upp sin konsumtion av nyproducerade kläder.
Länk: Naturvårdsverket – Textilkonsumtionen ökar igen
Trots att andrahandsmarknaden växer är dagens överproduktion och överkonsumtion av nya produkter djupt ohållbar, enligt Naturvårdsverket. Det understryker behovet av en snabb omställning inom branschen.
EU-regler ska stoppa resursslöseriet
För att tvinga fram en förändring förlitar sig myndigheten på det EU-regelverk som just nu rullas ut. Det utökade producentansvaret innebär att de företag som sätter textilier på marknaden också måste bekosta insamling, sortering och återvinning när produkterna blir avfall. Samtidigt sätter den nya Ekodesignförordningen stopp för storföretags möjlighet att bränna och förstöra osålda kläder – ett led i strategin att göra ”fast fashion” omodernt.
– Textil och kläder ska i större utsträckning kunna repareras om de går sönder, vilket bidrar till att öka textiliers livslängd och minska miljöbelastningen. Vi hoppas att de nya reglerna ska ge möjlighet till att nya mer hållbara affärsmodeller kan utvecklas och bli konkurrenskraftiga, säger Yvonne Augustsson på resurseffektivitetsenheten vid Naturvårdsverket.
Länk: Naturvårdsverket – Producentansvar för textil
De kommande och redan införda EU-reglerna syftar till att lyfta den cirkulära ekonomin inom unionen. Det innebär bland annat att tillverkarna ställs till svars för hela produktens livscykel – från tillverkning och försäljning till framtida avfallshantering och återvinning.
– Textil och kläder ska i större utsträckning kunna repareras om de går sönder, vilket bidrar till att öka textiliers livslängd och minska miljöbelastningen. Vi hoppas att de nya reglerna ska ge möjlighet till att nya mer hållbara affärsmodeller kan utvecklas och bli konkurrenskraftiga, säger Yvonne Augustsson på resurseffektivitetsenheten vid Naturvårdsverket.
Krockar med tillväxtmålen
Även om reglerna syftar till att minska klädindustrins enorma miljöbelastning, belyser Naturvårdsverkets larm en inneboende konflikt.
Samtidigt som lagstiftarna försöker göra hanteringen mer cirkulär bygger hela industrins affärsmodell – och det rådande ekonomiska systemet – på en ständigt ökad tillväxt och nyproduktion. Om ett utökat producentansvar verkligen räcker för att få bukt med de underliggande problemen och minska de faktiska volymerna kläder som pumpas ut återstår att se.
Länk: Kemikalieinspektionen – Kort om Ekodesignförordningen
Är ökad tillväxt lösningen?
Även om regelverken syftar till att minska miljöpåverkan, kvarstår den underliggande frågan om det går att förena en konstant ekonomisk tillväxt – som ju driver upp konsumtionen – med ekologisk hållbarhet. Medan lagstiftarna fokuserar på att göra produktionen och återvinningen mer effektiv, är det oklart om det utökade producentansvaret i sig kommer att minska själva volymen av nyproducerade kläder som pumpas ut på marknaden.
