Luftskeppen lyfter i jakten på gröna resor

Ny teknik, helium i farkosterna och intresset för grön omställning gör att luftskeppen är på tapeten igen. Just nu testas världens största moderna luftskepp – en 124,5 meter lång vit liggande oval ballong som är 20 meter bred – i Kalifornien. Och i Storbritannien pågår bygget av 20 luftskepp med elmotorer som ett spanskt flygbolag beställt för att köra passagerare till den spanska övärlden år 2028. Det är bara några exempel på företag som jobbar med att utveckla luftskepp. 

Redan i dag går det att flyga mindre zeppelinare på sightseeing över bland annat Bodensjön i Tyskland. 

Men det är först när luftskeppen blir riktigt stora som de är intressanta, anser piloten Carl-Oscar Lawaczeck.

– Bygger man stort blir det väldigt billigt och energikostnaden går också ned.

Själv är han vd på företaget Oceansky cruises som satsar på lyxresor med luftskepp. Målet är att få igång industrin, så att den sedan kan bygga större luftskepp för bredare marknader, berättar han. Carl-Oscar Lawaczeck hoppas på att luftskepp utvecklats i framtiden som är så stora att de kan få med sig 1 000 personer över Atlanten. 

– Luftskepp är världens bästa transportsätt ur miljösynpunkt – i paritet med tåg, säger han.

Luftskepp har även fördelen att inte behöva landningsbanor eller infrastruktur. Därför skulle de kunna ta sig till exempelvis orkandrabbade områden med nödhjälp eller till bergsmassiv med reservdelar till trasiga vindkraftverk. Dessutom kan de användas för godstransporter till isolerade platser. 

Premiär till Nordpolen

Den första resan som Oceansky cruises vill göra är till Nordpolen, dit det annars är svårt att flyga. Planen var egentligen att jungfruresan skulle ha gått av stapeln år 2023 eller 2024. Men konstruktionen har visat sig vara mer komplicerad än trott, och den dåvarande luftskeppsleverantören drabbades av finansiella problem. I dag vågar Carl-Oscar Lawaczeck inte sätta något nytt datum, men hoppas på att avfärden ska ske inom i varje fall några år. 

– Det är många som tror på att vi ska ha gröna tekniker i framtiden, säger han.

”Svårt affärsmässigt”

Mer skeptisk till luftskeppens framtid är Ulf Ringertz, professor vid farkostteknik och solidmekanik på KTH. Han lyfter att luftskepp är känsligare för väder och vind än ett flygplan, att det försvårar landningen och även bytet av last och passagerare.

Men största problemet är att få till affärsmässigheten, anser han. Särskilt som de länder som är intresserade av stora flygfarkoster har egen olja, och därför hellre fortsätter med flygplan.  

Men vad tror du om luftskeppen i framtiden om vi lyckas leva i en klimatneutral värld?

– Kanske. Jag tror inte jättemycket på det. Men jag skulle inte säga att det är omöjligt, säger Ulf Ringertz.

Verkligen klimatsmart?

En annan kritik mot dagens luftskepp rör heliumet i farkosterna. I stället för brandfarlig vätgas som luftskeppen fylldes med vid 1900-talets början är helium säkrare. Men helium är samtidigt en gas som vanligtvis utvinns ur fossilgas.

Fossilgas är dåligt för klimatet och dessutom leder utvinningen till läckage av gasen metan, som har en klimatpåverkan som är 28 gånger större än koldioxid, enligt Naturvårdsverket. Det kan innebära att luftskeppen kanske inte är så klimatsmarta som vid första anblicken. Dessutom är det oklart hur vi i framtiden skulle få tag på helium om ingen längre använder fossilgas i ett klimatsmart samhälle.

Därför ser andra framför sig att luftskeppen borde fyllas med vätgas trots antändningsrisken –  men då som förarlösa farkoster och efter att tekniken utvecklats. Vätgasen i luftskeppet skulle också kunna vara själva lasten, eftersom behovet av vätgas väntas öka vid övergången till ett klimatneutralt samhälle, vilket Syre skrivit om tidigare. 

Men samtidigt är inte heller vätgas oproblematiskt för klimatet. Det krävs mycket energi för att framställa vätgas genom elektrolys. Dessutom förlänger vätgas livstiden för växthusgasen metan, och kan ha andra indirekta effekter på klimatet som vi ännu inte känner till, enligt ett nytt forskningsprojekt vid Lunds universitet. 

Den forskningen är ny för Carl-Oscar Lawaczeck, som oavsett anser att det ligger väldigt långt fram i tiden att börja använda vätgas igen på grund av explosionsrisken. Vad gäller heliumet är det ingen stor fråga, anser han.

– Vår livscykelanalys visar att klimatavtrycket för ett luftskepp kommer till 93 procent från energin för framdrivning av skeppet. Heliumet, som endast är en lyftgas och inte förbrukas, har mycket liten påverkan på luftskeppets klimatavtryck.

– Du fyller luftskeppet och sedan använder du det i över 20 år, säger Carl-Oscar Lawaczeck.

Under den perioden kan det läcka ut runt 20 procent per år av gasen, enligt honom, men heliumet orsakar i sig ingen växthuseffekt. Vad gäller utvinningen är han inte någon expert.  

Det största problemet med stora luftskepp är snarare hur de ska kunna hålla tidtabellerna, anser han, eftersom de är mer känsliga för väder och vind.

– Människor behöver tidtabeller för transporter. Det tycker jag är en mer giltig kritik, om man nu ska hitta argument emot luftskepp.