Psykedelika bortom hypen – ”Nu gäller det att undvika bakslag” 

Intresset för behandlingar med psykedeliska substanser fortsätter öka och antalet kliniska prövningar och artiklar i ämnet går stadigt uppåt. I Sverige har Nätverket för psykedelisk vetenskap i ett decennium ägnat sig åt att främja forskningen, och när man i helgen arrangerar en konferens tillägnad densamma är den övergripande frågeställningen hur man ska förvalta framgångarna och ta dem vidare. 

– Vår slogan är beyond the hype. Bollen är i rullning, finansieringen har ökat jättemycket, vi har svenska studier. Så hur ska vi ta hypen och göra den till något användbart som är till nytta för folk med olika psykiska besvär? frågar sig Alexander Lisinski, doktor i farmakologi, läkare i psykiatri och styrelseledamot i Nätverket för psykedelisk vetenskap. 

Enligt hans erfarenhet är det nästan tradition inom forskningen att ett läkemedel höjs till skyarna, och först därefter uppdagas frågor om ifall det har använts fel eller för brett.

– För mig är det viktigaste att de studier som nu görs undviker bakslag och är väldesignade redan från början.

”Lovande”

Ett sådant bakslag var när det amerikanska läkemedelsverket FDA förra sommaren inte godkände MDMA-terapi mot PTSD. Men, berättar Alexander Lisinski, utvecklaren verkar sikta på att inleda en till studie, och samtidigt ligger flera andra substanser och väntar i pipeline, bland annat en studie på LSD mot generaliserat ångestsyndrom. Och en psilocybinstudie som inriktar sig på svårbehandlad depression har nyss släppt de preliminära resultaten från sin första fas 3-prövning, det vill säga det sista steget innan ett eventuellt godkännande (se faktaruta). 

– Det ser lovande ut. Även om skillnaden mot placebo var mindre än i fas 2-studierna framkom inga nya allvarliga biverkningar. Jag tror detta läkemedel ligger närmast att få ett godkännande i USA och att det kan ske 2027 om allt vill sig väl.

Parallellt med dessa studier legaliserar allt fler länder olika typer av medicinsk användning av psykedelika. Det handlar till exempel om det som kallas compassionate use, som innebär att du får använda ett läkemedel utanför forskningssyfte för en patientgrupp med stort lidande, vilket snart påbörjas i exempelvis Tyskland. I Australien har det 2023 tagits politiskt beslut om att godkänna olika psykedeliska substanser för strikt medicinskt bruk.

– Så från läkemedelsutvecklingsperspektiv börjar det närma sig, flera preparat är några år från att bli godkända eller för att tas upp till diskussion för godkännande, och samtidigt pågår processer för att legalisera medicinsk användning. 

Metodproblem

Vilka bakslag är det då man vill mota i grind? Fallrepet för den nämnda MDMA-studien var främst rent metodologiskt. För att kunna utröna om ett läkemedel har effekt jämför man gruppen som får det med en grupp som får ett verkningslöst ämne, placebo. Försökspersonerna vet inte vad de får – man säger att studien är blindad, vilket är ett mått på dess kvalitet. När det kommer till psykedelika blir det oftast väldigt tydligt för alla inblandade om patienten fått läkemedlet eller inte eftersom effekterna är så starka.

– 95 procent av deltagarna gissade korrekt att de fått MDMA, och det var kanske största anledningen till att den inte fick ett godkännande, säger Alexander Lisinski. 

Andra synsätt

Problemet med blindning är något som kommer diskuteras vid flera av konferensens programpunkter. Det pågår redan försök där man testar varianter av etablerade metoder, men det finns också synsätt där man rör sig bortom de traditionella läkemedelsprövningarna.

– Kanske man inte ska se det som traditionell läkemedelsprövning, utan att det mer består av olika komponenter, där du har både läkemedlet, terapin, kontexten runt patienten och dennes sociala nätverk. 

En konferens av den kaliber som äger rum på fredag och lördag har nätverket inte hållit sedan 2018, och får man tro Alexander Lisinski finns det inget liknande evenemang i Norden som håller högre vetenskaplig nivå. Föreningens mål är att underlätta möten mellan forskare, patienter och andra personer som har erfarenhet av psykiatrin. 

– Vi har kanske en lite tydligare målgrupp den här gången, mot folk som jobbar i sjukvården; det är de som måste driva på utvecklingen om det ska hända något i Sverige, vi måste vara lite förberedda för hur och när och varför vi ska föra in det här i svensk psykiatri. 

Generös finansiering

Något som inte behöver dröja alltför länge. Inom 3-5 år är inte orimligt, enligt Alexander Lisinski, och innan dess skulle det till exempel kunna komma fler compassionate use-program i Europa.

– Jag är nästan lite förvånad över hur bra det har gått, med tanke på att Sverige har en repressiv och restriktiv syn på narkotika. Trots det ges stora anslag från Vetenskapsrådet, och från privata finansiärer också. Det är ett väldigt tydligt bevis på att det är bra forskning som accepteras av det vetenskapliga samhället. 

Det viktiga nu, menar Alexander Lisinski, är att förstå vad som händer; vad som kan göras bättre och hur fältets utmaningar ska hanteras.

– För oss har det varit väldigt positivt att Sverige faktiskt blivit något av en hub för psykedelisk forskning, och att vi trots en förlegad syn på droger kan bli ett föregångsland i forskningen. 

Psykedelika eller psykedelia?

Vi brukar använda psykedelika, men även psykedelia är korrekt.