Något gick snett med flera musselodlingar i Bohusläns skärgård. Sedan flera år ligger tonvis av gammal utrustning på havets botten, samtidigt som Jordbruksverket nu kräver tillbaka 14 miljoner kronor i EU-stöd. Men företaget nekar skuld och hänvisar till ett sakutlåtande från IVL Miljöinstitutet i en lång förhandling som är inne på upploppet vid Göteborgs tingsrätt.
Havererade musselodlingar i Bohuslän har väckt bestörtning bland både dykare och närboende. Skräp från odlingar i Stigfjorden och Koljöfjorden har flutit i land och en film från organisationen Divers against ghost nets väckte sommaren 2020 stor uppmärksamhet efter att odlingarna dokumenterats både under och ovan vattnet. För Syre beskrev dykaren Cilla Persson hur tonvis med plast låg på botten i naturreservatet Stigfjorden.
– Det är rör och nät och fransiga rep som släpper ifrån sig fragment när man rör vid dem. Jag förstår inte att det tillåts och jag skulle vilja ha en riktigt bra förklaring från musselodlarna till att de ligger där, sa dykaren Cilla Persson i samband med att Syre intervjuade henne.
”Djur kan fastna och dö i näten”
Odlarna skyllde i Syre på en serie olyckliga omständigheter. Men Jordbruksverket, som gett företagarna mångmiljonbidrag för att skapa hållbara odlingar, köpte inte förklaringarna. Myndigheten, som själva inspekterade odlingarna, kom fram till att de ”aktuella investeringarna som stödet avsett, inte överensstämde med beslut om stöd”. Jordbruksverket stämde företagarna och kräver nu tillbaka 14 miljoner kronor i de förhandlingar som pågått sedan den 22 januari och som avslutas i Göteborgs tingsrätt nästa onsdag.
Syre har tagit del av ett utlåtande från Länsstyrelsen Västra Götaland där myndigheten beskriver hur odlingsnät ligger på botten, vilket ger en ökad sedimentation och organisk belastning. De nät som satts upp för att hindra ejdrar från att äta upp musslorna, ligger på botten och är så pass finmaskiga att det ”i praktiken innebär att djur fastnar och dör i dem”.
”Den lokala sedimentationen och svavelbakterierna som kan ses i vissa bilder tyder på att lägesbilden har förvärrats över tid. Odlingsnäten med musslor på botten riskerar också att locka till sig fler djur som då kan trassla in sig i ejdernäten,” skriver länsstyrelsen.
Myndighetens slutsats är att odlingarna inte bedrivs miljömässigt hållbart.
”Skördas inga musslor är det inte miljömässigt hållbart. Det ökar i stället den organiska belastningen eftersom odlingsutrustning och musslor ligger på botten. Havsbotten påverkas således negativt genom bland annat syrebrist och näringsämnena stannar i miljön”, skriver Länsstyrelsen som befarar att verksamheten i sin nuvarande form äventyrar ”uppnåendet av miljökvalitetsnormen god status till 2027 i Stigfjorden och Koljöfjorden”.
Utreddes av EU:s byrå för bedrägeribekämpning
Parallellt med att Jordbruksverket granskade hur pengarna de delat ut från EU hade använts till Bohus havsbruk, kom EU:s egen byrå mot bedrägeri (Olaf) att granska företaget. I sin rapport väcktes misstankar om att man skapat påhittade leveranskedjor i syfte att få ut mer i EU-stöd. Men Ekobrottsmyndigheten väckte aldrig åtal. Bohus havsbruk nekade till anklagelserna.
Svt”Inte sett några döda djur”
Företagarna hänvisar i sin tur till ett utlåtande från IVL Miljöinstitutet signerat en marinekolog de tidigare samarbetet med kring odling av ostron. Marinekologen som vittnar idag onsdag bytte jobb under förhandlingarna – och arbetar nu själv på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon beskriver i sitt utlåtande delar av sina nya kollegors utlåtande som ”subjektiva och bitvis osakliga”.
”Jag har inte kunnat se några döda djur på det filmmaterial jag haft tillgång till. Generellt sett är det svårt för djur att trassla in sig när näten ligger på botten som de gör i filmerna. Det är möjligt att det hängt ejdernät i vattenmassan som inte filmats, men utan dokumentation är det svårt att dra några slutsatser om risken för intrassling”.
”Svårt att avgöra”
Länsstyrelsens påstående om att miljökvalitetsnormen god status till 2027 äventyras i de båda fjordarna ifrågasätter hon också, då det saknas information för att kunna slå fast det, skriver hon.
”Argumentet är rimligt om en stor andel av bottenarean täcks av odlingsutrustning men då det saknas information om problemets omfattning i förhållande till områdets storlek så är det svårt att göra denna analys”.
Hon skriver också att förekomst av svavelbakterier under musselodlingar är väl dokumenterat. Det vill säga inget som är unikt för de havererade odlingarna.
”Frågan som ställs bör med andra ord handla om ifall odlingarnas nuvarande skick ökar produktionen av organiskt material och sedimentation utöver vad som kan förväntas från en normal odlingscykel, vilket är svårt att avgöra från den dokumentation som finns tillgänglig”.
Hon pekar också på att musslor fortsatt lever på ”de nät och rep som finns kvar hängande på odlingslokalerna, och också på mycket av de nät och rep som ligger på bottnarna”. Något hon skriver bidrar med flera ekosystemtjänster i området.
Utrustningen kvar på havsbotten
Samtidigt som Jordbruksverket försöker få tillbaka EU-pengarna, försöker länsstyrelsen att få Bohus havsbruk att städa upp den utrustning som ännu ligger på havsbotten. Men det vite som myndigheten tog beslut om för nästan fyra år sedan har överklagats och myndigheten inväntar nu beslut från Högsta förvaltningsdomstolen, om huruvida myndigheten har rätt att besluta om vite – eller inte.
– Får vi inte rätt så innebär det att vi inte kan förelägga om vite och då blir det lite tandlöst, då har vi bara en möjlighet kvar och det är att dra tillbaka tillståndet om odlare bryter mot sina villkor, säger Björn Fagerholm, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Syre har sökt Bohus havsbruk för en kommentar, utan resultat.
