Zoom

Plastskräp i mängder i naturreservatets musselodling

De svarta plaströren ska ligga i raka rader, som i en simbassäng, för att båtar ska kunna köra mellan och "skörda" musslorna.

I miljöcertifierade musselodlingar i naturreservatet Stigfjorden mellan Orust och Tjörn ligger tonvis med plaströr och felplacerade nät. Det kan leda till syrefattiga bottnar, fastnade djur och mikroplast i naturen. ”Ett haveri som ska återställas” enligt Katrin Persson på Bohus havsbruk som äger odlingarna.

Mellan låga klippholmar och skär i bohuslänska Orust och Tjörn breder Stigfjordens naturreservat ut sig. Ett unikt marint område, tänkt att skydda hotade arter som havsörn, brushane och ål, enligt Länsstyrelsens bevarandeplan för Natura 2000-området.

En drönarfilm över fjordens spegelblanka vatten visar dock att något inte står rätt till. Huller om buller flyter långa svarta plaströr, blandade med bojar och nät – en havererad musselodling. Den 19 minuter långa filmen är gjord av organisationen Divers against ghost nets (Dykare mot spökgarn), som lokaliserar och bärgar förlorade fiskeredskap. En av dykarna som filmade är Cilla Persson.

– I en fungerande musselodling ligger de ihåliga rören i snygga rader, som en simbassäng med en boj på varje sida. Här ligger plaströren huller om buller som ett plockepinn. Det är omöjligt att köra in en båt för att skörda, säger hon.

Dykarnas film visar även hur det ser ut under havsytan. Enligt musselodlingens tillstånd ska näten där mussellarverna växer hänga ner från de flytande plaströren, och inget ska befinna sig på botten. Men i Stigfjorden ligger många hundra meter nät på botten.

– Vi dyker i Stigfjorden ibland, och musselodlingarna har blivit värre och värre under de senaste åren. Eftersom vi är på jakt efter spökgarn är nog det värsta de finmaskiga näten som var tänkta att skydda odlingarna från ejdrar, säger Cilla Persson.

Medan musselnäten har 25 gånger 25 centimeter stora maskor är ejdernätens mindre – 8 gånger 8 centimeter.  Näten togs ner sedan minst 13 fåglar fastnat och dött. Något som fick musselodlarna att anmälas för djurplågeri. I måndags friades de i hovrätten.

Men nu fångar näten vattenlevande djur i stället, enligt Cilla Persson.

– När vi har dykt har vi sett krabbor i garnen. Vi såg ingen säl eller större fiskar, men vi har bara dykt på en bråkdel av många hundra meter nät, säger Cilla Persson.

”Resultatet är så skrämmande att vi måste gå ut med detta material så att fler kan få ta del av det” skriver organisationen Divers against ghost nets angående vad de såg i Stigfjorden.

– Men det allvarligaste är att det ligger tonvis med plastskräp på botten av ett naturreservat. Det är rör och nät och fransiga rep som släpper ifrån sig fragment när man rör vid dem. Jag förstår inte att det tillåts och jag skulle vilja ha en riktigt bra förklaring från musselodlarna till att de ligger där.

Dykaren Cilla Persson vill ha en "riktigt bra förklaring" från musselodlarna
Dykaren Cilla Persson vill ha en "riktigt bra förklaring" från musselodlarna. Foto: Palle Hultsbo

Musselodlarna: Inte skräp

Tre av de fyra musselodlingar som dokumenteras i filmen ägs och drivs av Bohus havsbruk, ett företag som profilerat sig med hållbarhetsmärkningarna MSC (Marine stewardship council), Krav och EU-ekologiskt.

Delägaren Katrin Persson har sett filmen, och slår ifrån sig kritiken.

– Vad de benämner som marint skräp är för oss värdefull utrustning. Det har gått fel, men det är inget vi har dumpat. Vi har haft skador på odlingarna och de är under reparation, säger hon.

Hon förklarar odlingens haveri med en kombination av orsaker, med start 2018. De ankare som företaget då använde var feldimensionerade.

– Vi borrade nya ankare 2018, men upptäckte att det var omöjligt att spänna upp odlingarna när det ligger 25 ton musslor på varje odlingsenhet. Man spänner dem mellan två ankare. Är de inte uppspända finns det risk att delar går sönder samt att det blir svåra att arbeta med.

Därefter drabbades  de av kalkborsmask som gjorde deras skal oattraktiva. De kunde inte säljas som förväntat, och blev kvar på odlingsnäten längre än brukligt.

– Med så mycket biomassa förvärrades odlingarna mer och mer. Och i början av 2020 skapade tre jättekraftiga stormar trassel på odlingarna. Det är ett haveri och det ska återställas, säger Katrin Persson.

Bohus havsbruks Katrin Persson tycker att filmen förvrider verkligheten: "Vad de benämner som marint skräp är för oss värdefull utrustning
Bohus havsbruks Katrin Persson tycker att filmen förvrider verkligheten: "Vad de benämner som marint skräp är för oss värdefull utrustning." Foto: Privat

Hur allvarligt är det?

– Det allvarliga är att filmen förvrider och anklagar oss för spökfiske, det är olyckligt. Efter att ha pratat med diverse forskare och marinbiologer bedömer jag inte att det så troligt att det skadar djur eller växtliv.

Men dykarna har hittat krabbor som fastnat i de finmaskigare näten.

– Det är självklart att det kan hända, och det är väl enda risken. Men jag tror inte att det är så sannolikt. När den andra delägaren har dykt har han inte sett mer än sjöstjärnor som äter på odlingarna.

På filmen syns en även kubiktank i plast, vars ursprung Katrin Persson inte kan förklara.

– Jag vet inte varifrån den kommer. Vi hade en pråm som sjön vid denna odling. Det kan ha varit från den. Men det spelar ingen roll, vi tar självklart upp den.

Så här ser en musselodling ut när den fungerar som det är tänkt
Så här ser en musselodling ut när den fungerar som det är tänkt. Foto: Bohus havsbruk

Odlingarna rättas till kontinuerligt, enligt Katrin Persson.

– Det är ett pågående arbete och vi gör det så fort vi bara kan. Den största åverkan ska vara borta till hösten och mindre saker jobbar vi med fram till våren. Så inom ett år ska det vara återställt.

Era musslor är Krav-märkta. Hur förklarar du för konsumenter som ser filmen och förlorar tilliten till att odlingen verkligen är bra för miljön? 

– Det är en serie olyckliga omständigheter som skadat några av våra odlingar vilket vi håller på att rätta till. Man är välkommen att ringa till mig och få förklarat vad som hänt. Våra intentioner är att skapa bra mat för framtiden. Musselodlingars carbon footprint är jättelitet i förhållande till andra animaliska proteiner och vi tillsätter inget foder. Den eventuella miljöpåverkan detta har är extremt liten, säger Katrin Persson.

Syrebrist och mikroplast

Stämmer det verkligen att en serie olyckliga omständigheter kan leda till detta? Syre frågar biologen Linda Karlsson, som är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland och just nu arbetar med en utredning av Bohus havsbruks kollapsade odling.

– Så här ska det såklart inte se ut. Det ska inte finnas några redskap på botten, och övriga delar ska vara flytande, säger hon om dykarnas film.

Vad miljöpåverkan blir går inte att bedöma endast av filmen, säger Linda Karlsson, men hon pekar ut tre möjliga risker.

– Om materialet blir liggande kan det skapa syrefattiga förhållanden på botten, som leder till att växt- och djurliv försvinner från platsen. Plasten kan brytas ner till mikroplaster som skadar miljön – hur lång tid det tar beror på vilken typ av plast det är. Och det kan såklart fastna djur i näten. De behöver plockas bort, det är det ingen tvekan om.

Odlingen havererade för flera år sedan, och Länsstyrelsen är tillsynsansvarig. Har ni brustit?

– Bolaget har ett eget ansvar att sköta odlingen på det sätt som tillståndet säger. Vi har inte haft årlig tillsyn tidigare, men det har vi beslutat att ha framöver. Vi har inte heller dykt, utan åkt ut med båt. Vi ser just nu över hur vi ska skärpa tillsynen, säger Linda Karlsson.

Länsstyrelsen för just nu en dialog med Bohus havsbruk kring tidsplanen för återställandet av odlingen, säger hon.

– Vi kommer att ta ställning till om deras plan är rimlig eller inte. Det kommer att resultera i ett föreläggande om att återställa odlingen. Inom vilken tidsrymd vet vi inte i dag.

Jordbruksverket återkräver stöd

Efter att filmen över musselodlingarna nått Jordbruksverket har myndigheten undersökt odlingen och beslutat att kräva tillbaka 3,7 miljoner kronor, som Bohus havsbruk har fått i stöd. Ett beslut som företaget har överklagat. Jordbruksverket stoppar även alla andra utbetalningar, tänkta att uppgå till totalt 30 miljoner, rapporterar SVT.

Även Krav utreder Bohus havsbruk, berättar Jonas Carlberg, affärsområdeschef för lantbruk på Krav, vilket kan leda till att företaget förlorar sin certifiering.

– Vårt kontrollorgan håller på med en utredning av de olika delarna som kommit upp. Under veckan ska Bohus havsbruk lämna svar på de frågor som certifieringsorganet har begärt. Det är en jätteviktig fråga för oss att det blir gjort så snabbt som möjligt, säger han.

När odlingen är återställd dyker Divers against ghost nets gärna ner igen, för att dokumentera, säger Cilla Persson, som understryker att dykarna inte haft som syfte att hänga ut Bohus havsbruk.

– Vi visste inte ens vilka företag det var, utan vår mission med filmen var att visa upp det för att få det uppstädat. När det är gjort dyker vi gärna ner igen och filmar för att visa att det ser snyggt ut, helt gratis.