Kritiserad siffra används i utredning om bidragstak

Trots att rekordfå i Sverige beviljas ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, vill regeringen göra det svårare att beviljas det.

Ett av förslagen handlar om att barnfamiljer ska få lägre maxbelopp än tidigare. Men när regeringens utredare analyserade det så kallade ”bidragstaket” kom man fram till att det riskerar strida mot barnkonventionen.

Utredarna har bland annat tittat på liknande reformer i andra länder. I Danmark har kraftiga sänkningar av bidragen lett till exemeplvis ökad kriminalitet och att barn slutade att gå i skolan, vilket Syre rapporterat om tidigare. 

Men vad gäller Storbritanniens bidragstak låter det mer positivt i utredningen. Då nämns att ”sannolikheten att börja arbeta” skulle vara 41 procent högre ”bland de som påverkats av bidragstaket”. 

Vilseledande siffra

Siffran som den svenska utredningen använder kritiseras dock i Storbritannien. Brittiska parlamentet anser att procentsatsen i sig självt är missvisande och att Storbritanniens regering använder den för att skönmåla bidragstaket som effektivt.

”Regeringen bör se till att dess användning av statistik inte oavsiktligt vilseleder allmänheten, skriver arbets- och pensionskommittén i House of commons, som också lyfter bidragstakets andra effekter: 

”Samtidigt får vi höra upprörande historier från hela landet från människor som är hungriga, föräldrar som kämpar för att ge mat till sina barn, familjer som huttrar i sina bostäder för att de inte har råd med uppvärmning och hyresgäster som skuldsätts för att de inte kan betala hyran”.

Få började arbeta

I Storbritannien var det 4,7 procentenheter fler som började arbeta på grund av bidragstaket. Men genom att använda sig av siffran 41 procent, vilket är den relativa ökningen, låter det som om många fler började jobba än vad som faktiskt är fallet, konstaterar brittiska parlamentet. 

”Det är verkligen en mer imponerande siffra än den absoluta ökningen på bara 4,7 procent. Men för de flesta är skillnaden svår att förstå,” skriver arbets- och pensionskommittén.

Efter att bidragstaket infördes i Storbritannien var det totalt 16,2 procent av bidragstagarna som började arbeta. Men många av dessa skulle ha börjat jobba ändå, skriver parlamentet. 

Drar du av andelen som oavsett skulle ha jobbat – 11,5 procent – från de 16,2 procenten som kom ut i arbete efter bidragstaket infördes handlar det om bara 4,7 procentenheter som påverkades av själva bidragstaket. 

Men den brittiska regeringen använder sig enbart av den relativa ökningen, alltså hur 11,5 procent förhåller sig till ökningen på 4,7 procentenheter (se faktaruta nedan). Det är inte ett faktafel, men om regeringen tar upp den relativa ökningen bör de samtidigt också redogöra för hur liten ökningen är i procentenheter, rekommenderade brittiska parlamentet regeringen.

Rätta sig

När den brittiska regeringen senare svarade på parlamentets rekommendation lovade de att framöver använda sig av båda siffrorna när de pratade om bidragstakets effekter på arbete.

Samtidigt lyfter departementet i Storbritanniens regering att de anser att siffran 41 procent är viktig eftersom den belyser att få hushåll var sysselsatta innan taket och att den ökade ”avsevärt” efter att bidragstaket infördes.

Syre har frågat den svenska utredaren och huvudsekreteraren om varför regeringens utredning bara använde sig av den relativa ökningen och inte också den absoluta ökningen. Men båda anger att de gått vidare med annat arbete och inte hinner svara.

Sveriges regering vill med bidragstaket ”öka drivkrafterna att arbeta”. Men personer med försörjningsstöd behöver snarare mer stöd och utbildning för att bli anställningsbara, anser forskare i socialt arbete. Inte heller Finanspolitiska rådet anser att ett bidragstak vore bra, och lyfter att det redan finns starka ekonomiska drivkrafter att arbeta i och med bland annat jobbskatteavdraget.

Gruppen som får försörjningsstöd är blandad. Det handlar bland annat om ensamstående, människor med missbruksproblematik, psykisk ohälsa, sjukdom, bristande kunskaper i svenska eller arbetslösa som inte kvalar in till a-kassan och som behöver pengar till det allra nödvändigaste som mat och hyra.