Vart åttonde barn lever i fattigdom i Sverige i dag. Det är 100 000 fler barn än vad som tidigare uppmätts, utifrån ett nytt mått som Rädda barnen tagit fram.
– Det är alarmerande, säger Åsa Regnér, generalsekreterare.
Det behövs ett nytt sätt att mäta barnfattigdom, anser Rädda barnen, som nu tagit in ett nytt mått.
– Det här visar på ett mycket mer rättvisande sätt barns ekonomiska villkor, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete och en av rapportförfattarna.
Med det nya måttet lever 276 000 barn i fattigdom i Sverige i dag. Det motsvarar 13 procent av barnen, eller vart åttonde barn, enligt Rädda barnens barnfattigdomsrapport som släpps i dag.
Det nya måttet visar också hur de senaste årens inflation slagit mot barnfamijerna.
– Barnfattigdomen har ökat på senaste år, säger Åsa Regner, generalsekreterare för Rädda barnen.
Att många barn har det tufft märker Rädda barnen också när de pratar med barn ute i sina verksamheter. Dessutom bekräftas barnens tuffa situation även i andra studier, exempelvis den undersökning som organisationen gjorde i våras tillsammans med bland annat Röda korset, Hyresgästföreningen och Majblomman, uppger Åsa Regnér.
Annat mått än SCB
Rädda barnens mått innebär att över 100 000 fler barn lever i fattigdom än det mått som Statistiska centralbyrån använder sig av, där de räknar på 175 000 barn.
Men SCB:s siffror bygger på vad som anses vara ”skälig levnadsnivå”, enligt riksnormen i försörjningsstödet. Problemet är bara att den levnadsnivån inte längre är skälig, utan har urholkats under många år, vilket Syre rapporterat om tidigare.
Orsaken är att politiker av olika färg inte höjt försörjningsstödet utefter de faktiska kostnader som familjerna har, trots att det står i socialtjänstförordningen att riksnormen ska bygga på Konsumentverkets beräkningar.
– Det blir politiska beslut som är godtyckliga, säger Tapio Salonen.
Med det nya sättet att räkna får Rädda barnen fram ett mått som bygger på familjernas faktiska kostnader utifrån Konsumentverkets beräkningar, lyfter Tapio Salonen.
– Det reviderade måttet speglar bättre barnfamiljers situation.
Olika sätt att mäta fattigdom
”Absolut fattigdom” innebär att hushållet inte har råd att täcka grundläggande levnadsomkostnader, som hyra, mat och kläder. SCB kallar det måttet för ”låg inkomststandard” och det bygger på försörjningsstödets nivå. Eftersom försörjningsstödet har urholkats och inte längre täcker grundläggande kostnader har Rädda barnen gjort om måttet som det var tänkt från början.
”Relativ fattigdom” innebär att hushållets inkomster är betydligt lägre än majoritetens. SCB sätter gränsen för relativ fattigdom vid om hushållet har en inkomst som är 60 procent lägre än landets medianlön.
Både absolut och relativ fattigdom bygger på inkomstuppgifter.
”Materiell och social fattigdom” är ett tredje mått, som istället mäts genom enkätundersökningar där människor får svara på vad de har råd med. De som hamnar i den kategorin har inte råd med minst fem av tretton särskilda utgiftsposter, som att inte kunna äga två par skor – inklusive vinterskor, att inte kunna värma upp sin bostad tillräckligt, inte kunna betala skulder i utsatt tid eller inte ha råd att äta middag med familj eller vänner en gång i månaden. Den senaste statistiken från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige lever i materiell och social fattigdom.
Rädda barnen, SCBOm riksnormen i försörjningsstöd hade följt Konsumentverkets årliga pris- och konsumtionsberäkningar skulle stödet ha varit 20 till 30 procent högre för barnfamiljer år 2023, står det i rapporten.
Det innebär också att fler familjer med låga inkomster hade varit berättigade att kunna få försörjningsstödet än i dag. Förra året var det rekordfå vuxna som hade försörjningsstöd någon gång under året.
De drabbas hårdast
Särskilt hårt drabbade av fattigdom är barn med ensamstående föräldrar, vilket ofta handlar om mammor. Många av dem har arbete, men har ändå svårt att få ekonomin att gå i hop eftersom lönen i exempelvis äldreomsorgen är för låg, schemat inte anpassat efter att vara förälder och levnadskostanderna för höga, poängterar Åsa Regnér.
En annan grupp som oftare är fattigare än andra är barn med utländsk bakgrund, det vill säga att de själva är födda utomlands eller att båda föräldrarna är utrikesfödda.
Var tredje barn med utländsk bakgrund lever i fattigdom. Det är sex gånger högre än barn med svensk bakgrund.
Bland barn som är födda i Sverige men har en ensamstående mamma som är född utomlands lever över hälften (52,1 procent) i ekonomisk utsatthet, står det i rapporten.
Bidragsreform
Skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda vuxna när det gäller inkomst är större i Sverige än i många jämförbara europeiska länder. Det tar också längre tid för dem att hitta jobb och få en okej lön.
Det är något som regeringen har lyft på senaste tid när de argumenterat för en bidragsreform. Enligt dem skulle fler komma ut i arbete om försörjningsstödet sänktes ytterligare, trots att det redan i dag är urholkat. Men det anser Rädda barnen vore fel väg att gå.
– Det är inte en väg till integration. Det är precis tvärtom, säger Tapio Salonen.
Tidigare forskning visar att nivån på försörjningsstödet tillsammans med bostadsbidraget faktiskt ligger under genomsnittet i OECD-länderna, tar rapporten upp.
Att utlandsfödda har svårare att hitta jobb beror alltså inte på bidragen, utan på andra strukturella orsaker, anser Tapio Salonen. Det kan exempelvis handla om att det ställs höga krav på att kunna svenska för att få ett jobb och att det tar längre tid här att komma in i samhället.
Under presskonferensen får Tapio Salonen frågan av en annan journalist om Rädda barnen verkligen känner sig trygga med att ifrågasätta SCB:s siffror, och om de inte är rädda för att anses blåsa upp siffrorna.
– Nej, vi har haft ett nära och gott samarbete med SCB, svarar Tapio Salonen bestämt.
Detta kräver Rädda barnen
Höjt försörjningsstöd
Riksnormen för försörjningsstöd ska beräknas utifrån barns behov och faktiska levnadskostnader, enligt Konsumentverkets beräknade hushållskostnader.
Alla barn i Sverige har rätt till en skälig levnadsstandard. Lagstiftningen som reglerar riksnormen och dess utformning får inte stå i strid med barnkonventionen.
Höjt barnbidrag
Barnbidraget ska följa kostnadsutvecklingen. Barnbidraget är ett effektivt verktyg som når de flesta barn i Sverige. Barnbidraget släpar efter i kostnadsutvecklingen och har urholkats över tid. Barnfamiljer som får försörjningsstöd eller som har löneutmätning hos Kronofogden måste få ta del av dessa höjningar.
Höjt bostadsbidrag
Bostadsbidraget behöver kontinuerligt följa hyres- och inkomstutvecklingen. I dag är det inte anpassat till dagens hyres- och inkomstnivåer, och därför når det allt färre behövande barnfamiljer.
En ny verklighet, Rädda barnens fattigdomsrapport Sverige 2025
