Hur ska Sverige få till enklare och kortare miljöprövningsprocesser? Det lämnades det förslag på när miljötillståndsutredningen överlämnades till regeringen i dag. Bland annat föreslås en helt ny miljöprövningsmyndighet, ett snabbspår för enklare ärenden samt att samråd med allmänheten ska begränsas till ett tillfälle.
– Miljöprövningen är i behov av en reform, konstaterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under en presskonferens på tisdagen.
Hon påpekade att hon träffat många företagare inom olika branscher som uttrycker ungefär samma sak.
– På varenda möte har frågan om kortare och mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser kommit upp.
– I dag är det stora risker i en tillståndsprocess. Många företag vittnar om att ett avslag kan komma sent i processen och att mycket resurser läggs ned helt i onödan. Det här bromsar industrins klimatomställning. Företag ska få tillstånd i tid, det ska vara en effektiv process där alla inblandade parter tydligt vet vad som ska hända och när, tillägger Pourmokhtari.
Ny myndighet och bara ett samråd
I den mer än 2000 sidor långa utredningen föreslår utredarna bland annat att det inrättas en helt ny Miljöprövningsmyndighet, som ska ersätta mycket av det utredningsarbete som i dag ligger utspritt på totalt 330 enheter: kommuner, länsstyrelser, miljöprövningsdelegationer och mark- och miljödomstolar.
Mark- och miljödomstolarna föreslås istället enbart överpröva redan fattade beslut. Länsstyrelsernas tillsynsarbete bör ligga kvar som förut, enligt utredningen.
Samtidigt vill utredningen anpassa de svenska lagarna till EU-rätten. Det innebär bland annat att det införs tidsfrister i processen och att det ska räcka med ett samråd med den berörda allmänheten, istället för som nu, där upp till tre samråd kan hållas för en och samma process.
Snabbspår för enklare ärenden
Det föreslås också införas två spår för olika typer av ärenden. Ett snabbspår för så kallade enklare granskningsärenden, och ett för de verksamheter där det alltid behöver göras en miljöbedömning.
Det innebär att antalet verksamheter som automatiskt är tillståndspliktiga minskar med cirka 60 procent, enligt utredare Camilla Adolfsson. Men ärenden som i snabbspåret bedöms ha en betydande miljöpåverkan kommer att behöva gå in i det längre spåret.
På en fråga om de olika förslagen riskerar att minska miljöskyddet svarar Adolfsson nej.
– Vår utgångspunkt har hela tiden varit att det ska inte bli några sänkta krav. Utan vi ska uppfylla de krav som EU-rätten ställer och de är ju högt ställda.
Däremot kan det uppfattas som att det blir sämre möjligheter för allmänheten att komma till tals, på grund av att samråden kommer att begränsas till ett tillfälle, säger hon. Men så behöver det inte bli i praktiken.
– Ofta är det inte klarlagt vad det kommer att bli för typ av verksamhet, underlaget är inte färdigt på något sätt, utan det blir först ändå i samband med det sista samrådet som man verkligen förstår vad det kommer att bli, säger Adolfsson.
Handläggningstiderna i det nya systemet beräknas bli cirka tre månader för ärenden i snabbspåret och 6-10 månader för mer komplexa ärenden, från det att en fullständig ansökan lämnats in. Det kan jämföras med statistiken på ärenden som utredningen tittat på under perioden 2020-2023. Där avgörs 55 procent av ärendena på 0-1 år, 34 procent på 1-2 år, 8 procent på mellan 2 och 3 år, och 4 procent på en tid som överstiger 3 år.
– Mer blir en mer rättssäker, mer förutsägbar och även i övrigt mer effektiv process, säger Camilla Adolfsson.
Förslaget ska nu ut på remiss, och för att kunna tillsätta en ny myndighet kommer ytterligare utredningar behöva tillsättas, innan förslagen kan bli verklighet. Miljötillståndsutredningen fick i förra veckan även fler tilläggsdirektiv, som ska delredovisas senast 1 juli 2025, 31 december 2025 samt 31 mars 2026.
