Vi människor har fått en betydligt sämre anknytning till naturen de senaste 220 åren. Det visar en ny studie. Men det finns sätt att vända utvecklingen.
Att vi kan få bättre hälsa av att vistas i naturen finns det många studier som visar. Vår anknytning och känsla för naturen kan också göra våra beteenden mer miljövänliga.
Men utvecklingen ser ut att gå bakåt, åtminstone i Storbritannien. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Earth, visar att anknytningen till naturen har minskat drastiskt mellan åren 1800 och 2020. Detta har forskarna kommit fram till genom att titta på historisk data över urbanisering, förlusten av vilda djur och växter i bostadsområden samt förekomsten av naturord i olika böcker under denna period.
Det visade sig att naturorden minskat med drygt 60 procent mellan år 1800 och 1990. En förklaring till detta menar forskarna är den minskande kontakten med naturen på grund av urbaniseringen. Men den allra viktigaste anledningen handlar om att föräldrar i allt mindre utsträckning för över sin naturanknytning till sina barn.
Efter att ha analyserat det hela med hjälp av en datamodell så förutspås dessutom denna nedgång att fortsätta – om inga åtgärder görs. För att vända trenden skulle man bland annat kunna satsa på mer grönområden i städerna, men det skulle krävas en omfattande ökning, enligt studiens författare Miles Richardson, professor i naturkontakt vid University of Derby. Istället för en 30-procentig ökning skulle vi behöva tiodubbla de gröna ytorna, uppger han för The Guardian.
Allra mest effektivt är att satsa på överföring mellan generationerna.
– Att arbeta med familjer och föräldrar för att engagera barn i naturen med ett verkligt fokus på den generationsöverskridande överföringen är avgörande. Det finns redan mycket fokus på att koppla samman barn med naturen, men jag föredrar att säga – koppla inte bort dem. Ett nyfött barn är i stort sett detsamma som ett barn som fötts år 1800. Barn är fascinerade av naturen. Det är viktigt att behålla den genom sin barndom och skolgång, tillsammans med stadsförgröning. Det finns strategier som börjar göra det, men vi måste tänka i transformativa termer – inte 30 procent utan 1 000 procent, säger Richardson till The Guardian.
