Den nya socialtjänstlagen krockar med bidragsreformen som regeringen beslutat om. Det anser både forskare och fackförbund.
– Det hänger inte ihop, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision.
I somras klubbades den nya socialtjänstlagen, som var efterlängtad bland socialsekreterarna.
– Den ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är något vi har kämpat för. Det är väldigt bra, säger Veronica Magnusson, ordförande i fackförbundet Vision.
Men parallellt har regeringen beslutat om att införa andra förändringar i socialtjänstens arbete, som bland annat tre stora förändringar i bidragssystemet.
– Det går inte ihop. Om man driver igenom de här reformerna kommer det innebära att man säger att socialtjänstlagens portalparagrafer inte omfattar alla invånare i Sverige.
Förändringar i bidragen
Den tredelade bidragsreformen handlar om främst försörjningsstödet, eller ekonomiskt bistånd, som tidigare kallades socialbidrag – det stöd som de mest utsatta i samhället kan ansöka om hos socialtjänsten.
Förändringarna innebär bland annat lägre belopp, hårdare krav och att vissa grupper ska nekas vissa bidrag – förslag som överlag stött på hård kritik.
– Det är så förvirrande att regeringen nu väljer att gå fram med förslag som ofta de egna expertmyndigheterna har avvisat eller ifrågasätt, säger Veronica Magnusson.
Vad är försörjningsstöd?
Försörjningsstöd, eller ekonomiskt bistånd, kallades tidigare för socialbidrag. Det är samhällets yttersta skyddsnät. Tanken är att människor som är sjuka eller inte kan arbeta ska kunna få andra ersättningar i första hand, som a-kassa eller sjukpenning, som inte är behovsprövat på samma sätt.
Efter försörjningsstödet finns inga andra sätt att få ekonomiskt stöd från samhället.
Det finns en rad krav för att beviljas försörjningsstöd:
- Låg eller ingen inkomst
Du, och din sambo, måste ha så låg inkomst att ni inte klarar de mest basala utgifterna för er och barnen, som tillräckligt med mat, kläder och hyra. Inkomsten behöver vara lägre än den så kallade riksnormen beräknat på alla som ingår i hushållet. - Aktiv
Socialtjänsten ställer krav på att du och din sambo ska söka jobb, delta i kommunens aktiviteter eller på annat sätt visa att ni kämpar för att ta er vidare i livet. Sjuka kan få undantag från detta krav. - Inga besparingar
Alla möjligheter att få pengar på annat sätt än försörjningsstöd måste vara uttömda. Därför får ni inte ha besparingar. Även exempelvis bostadsrätt, bil och sommarstuga måste i regel vara sålda. - Kontroller
Socialtjänsten granskar hela tiden dig och din sambo via kontroller av era konton, räkningar och att ni är aktiva. Uppfyller ni inte alla kriterierna kan ni få lägre försörjningsstöd än riksnormen eller nekas helt, även om ni inte har tillräckligt med pengar för mat, kläder och hyra för familjen.
Under förra året var det rekordfå vuxna som fick försörjningsstöd. Det var även rekordfå barn i hushåll som hade långvarigt ekonomiskt bistånd, ett annat ord för försörjningsstöd.
Ensamstående män utan barn är det vanligaste hushållet som får ekonomiskt bistånd.
SocialstyrelsenÄven forskare instämmer i att bidragsreformen inte går i hop med den nya socialtjänstlagen.
I Sveriges stadsmissioners fattigdomsrapport, som kom i går, skriver forskarna Tim Holappa och Pernilla Levin att regeringens bidragsreformer går ”stick i stäv” med den nya socialtjänstlagen, som trycker på att socialtjänsten ska jobba förebyggande:
”Allt tyder på att förslagen, om de genomförs, kommer att innebära att det blir svårare att leva upp till kraven för att få ekonomiskt bistånd och att fler därmed faller igenom samhällets yttersta skyddsnät. Att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda innebär ökad risk för allvarliga sociala konsekvenser, särskilt för barn och unga. En sådan ordning går stick i stäv med det förebyggande perspektivet som ska genomsyra socialtjänstens verksamhet.”
Försörjningsstödet är dock undantaget i den nya socialtjänstlagen. Men bidragsreformen kommer påverka socialtjänstens övriga arbete ändå, anser Veronica Magnusson.
– Det är svårt att jobba med andra problem innan personen vet att den har en inkomst att betala hyra med och mat på bordet den här månaden. Risken är att personen blir blockerad och inte förmår sig att ta tag i annan problematik, som att barn av olika skäl inte går till skolan eller olika former av riksbeteenden, som missbruk eller våld.
Fler i jobb?
Regeringen säger att syftet med bidragsreformen är att få ut fler i jobb. Men bland annat Finanspolitiska rådet och många remissinstanser poängterar att det största problemet för den här gruppen inte handlar om brist på motivation, utan att de har extremt svårt att bli anställda. Dessutom finns det redan i dag starka drivkrafter att jobba.
– På politiken låter det som att det bara är för människor att ta ett jobb. Men det är inte så det ser ut. Det här är ofta människor som av olika skäl inte hittar ett jobb. Men det är också människor som inte kan jobba. Om människor blir desperata kan de begå desperata handlingar i allt från sexuell exploatering till kriminalitet. Det är såklart inte för att man vill det, utan för att säkra mat på bordet, säger Veronica Magnusson.
Att kriminalitet riskerar öka lyfts även av utredarna själva i två av utredningarna. Så blev det när Danmark införde en liknande reform. Där minskade också barnens skolnärvaro eftersom de började försöka dra in pengar till familjen.
Överbelastad socialtjänst
Redan i dag är socialtjänsten extremt ansträngd. När Vision nyligen gjorde en undersökning bland sina medlemmar sade 8 av 10 socialchefer att de har svårt att ge det stöd som invånarna har rätt till. Dessutom har 6 av 10 svårt att rekrytera personal för barn och unga.
Med bidragsreformen försvåras socialtjänstens arbete ytterligare, betonar Veronica Magnusson. Dels på grund av oklarheterna kring socialtjänstens uppdrag, som nämns ovan. Dels för att det läggs mer arbete på socialtjänsten. Det sker på flera sätt.
Nyanlända
I den tredelade bidragsreformen ingår att nyanlända ska nekas bland annat barnbidrag och bostadsbidrag under de första fem åren de bott i landet med uppehållstillstånd. I dag gör barnbidraget att en del arbetande nyanlända familjer klarar sig trots låg lön. Men skulle de nekas dessa bidrag skulle de i stället behöva söka kompletterande ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten för att få ihop tillräckligt till mat, kläder och hyra. Summorna skulle också bli högre för dem som inte har något arbete alls.
– Det ökar trycket på socialtjänsten och försvårar ett självständigt liv för personerna. Att söka ekonomiskt bistånd är väldigt utlämnande. Du verkligen lägger din ekonomi hos kommunen, du måste redovisa allt, säger Veronica Magnusson.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att den så kallade ”kvalificeringen” för nyanlända snarare skulle minska drivkrafterna att arbeta, alltså raka motsatsen till vad regeringen påstår. Orsaken är att försörjningsstödet räknas av krona för krona från lönen. Får familjerna i stället behålla barnbidragen skulle fler familjer tjäna på att arbeta.
Lägre summor
Förutom att socialtjänsten skulle behöva handlägga fler bidrag innebär bidragsreformen också sänkta nivåer på försörjningsstödet för alla, trots att forskare flaggat för att nivån urholkats under många år.
– När ekonomiskt bistånd inte ska ges utifrån skälig levnadsnivå utan utifrån ett bidragstak kommer de sociala problemen att öka, säger Veronica Magnusson.
Allra störst sänkning får familjer med fyra barn eller fler. Enligt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) så berör den regeln till 95 procent familjer med invandrarbakgrund.
Veronica Magnusson lyfter att detta också försvårar arbetet.
– Det kan skada förtroendet för socialtjänsten när de sökande vet att de inte står lika inför lagen, eller att lagar utformas för att vara olika utifrån ursprung.
– Man skapar olika lag i samhället vilket gör att det som varit socialtjänstens uppdrag, att se till jämlika och jämställda levnadsvillkor för invånarna inte längre gäller.
Krav på aktivitet finns redan
En annan del i bidragsreformen som ökar trycket på socialtjänsten är det hårdare kravet på aktivering som ingår i bidragsreformen. Det innebär två saker. Dels ett krav på kommunerna, att de måste ha aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Dels hårdare krav på biståndsmottagarna att delta i aktiviteter på heltid.
– Min åsikt är att aktivitetskrav redan finns i lagstiftningen. Det står att du ska göra allt du kan för att bidra till din egen försörjning, säger Veronica Magnusson.
Hon har själv jobbat med ekonomiskt bistånd och har då sagt till personer att de måste delta i aktiviteter för att inte försörjningsstödet ska avslås.
– Problemet med det nya aktivitetskravet är att det blivit väldigt likformat. Du fråntar socialtjänsten möjligheten att göra en egen bedömning över vad som är rätt för den här personen.
– För vissa kan det vara att komma upp till en aktivitet, komma iväg och hålla tider. Medan för andra är det små steg för att komplettera kunskap du redan har, eller praktik inom en viss bransch. Då är det kanske bättre med två timmars praktik inom exempelvis vård och omsorg, än heltid, om det faktiskt är där du har chans att få ett jobb.
Forskning visar att aktiviteter som främst består av hittepå-jobb snarare försvårar för biståndsmottagare att hitta ett riktigt jobb jämfört med de som inte aktiverar sig. Orsaken är att deras tid, som hade kunnat användas till jobbsökande eller att förbättra sina kompetenser, slukas av hittepå-jobbet.
– Det finns risk för att det blir förvaring i stället för att aktiviteten faktiskt blir något som faktiskt leder till jobb, säger Veronica Magnusson.
Syre har sökt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) vars pressekreterare först lät positiv till att hon skulle bli intervjuad om nya socialtjänstlagen (SoL). När det framkom att frågorna handlade om att bidragsreformerna riskerar krocka med nya socialtjänstlagen, svarade han:
”Bara så jag förstår. Hur gör du kopplingen mellan nya SoL och bidragsreformen? Vad mer exakt är det som inte går ihop?”
Efter ett förklarat mejl återkom pressekreteraren aldrig med något svar.
Syre söker nu socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) som har ansvaret för bidragsreformen, men inte den nya socialtjänstlagen.
