De totala globala utsläppen av koldioxid ser ut att minska svagt 2025. Det framkommer i Global carbon projects årliga rapport. Men fortfarande är världen långt ifrån att bända kurvan i linje med Parisavtalet – och kolsänkorna försvagas.
– En tydlig signal från planeten att vi måste minska utsläppen drastiskt, säger forskaren Pierre Friedlingstein i en kommentar.
Vid den här tiden varje år släpper Global carbon project sin analys över hur det står till med planetens kolcykel. Årets rapport visar återigen på höga utsläpp och att den kvarvarande budgeten för de mål som världen enades om 2015 minskar i snabb takt. Det vill säga att hålla uppvärmningen en bra bit under 2 grader och att vi ska sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer. Om årets nivå håller i sig kommer kvarvarande utsläppsbudget för 1,5-gradersmålet att vara slut redan om fyra år. För 1,7 grader skulle det ta 12 år innan budgeten är uttömd och 25 år för 2 grader.
– Även om de positiva framstegen minskar utsläppen i dussintals länder och bromsar utsläppstillväxten i många fler, är förändringarna inte tillräckliga för att påskynda världens utveckling mot netto noll-utsläpp, säger Glen Peters, senior forskare vid Cicero center for international climate research, i en kommentar.
Minskad avskogning i Brasilien
Totalt räknar Global carbon project med att 38,1 gigaton fossila utsläpp kommer att ha skett 2025 – en ökning med 1,1 procent jämfört med 2024. Ökningen drivs av alla tre bränsleslag – kol (+0,8 %), olja (1%) och gas (1,3%). Ihopslaget med utsläppen från förändrad markanvändning, så som när skog avverkas för att bereda mark för boskap, blir totalen en liten minskning. Det beror på att utsläppen från marksektorn är mindre än föregående år på grund av minskad skövling, vilket väger upp för ökningen av de fossila utsläppen, även om siffrorna är behäftade med stora osäkerheter. Sammantaget minskar därför de totala utsläppen något: Från 42,4 gigaton 2024 till preliminärt 42,2 gigaton 2025. Julia Pongratz, professor i fysisk geografi vid Munich universitet, säger under en pressträff att väderfenomenet El Niño kan ha spelat en roll, då det skapade ett torrare klimat i delar av tropikerna 2023 och 2024, vilket förde med sig att bränder kopplade till jordbruk spreds lättare. Men 2025 avtog väderfenomenet, samtidigt som Brasilien lyckades minska avskogningen.
– Vad som är viktigare är egentligen den långsiktiga trenden, vi ser att utsläppen minskat från markanvändning under de senaste decennierna. Delvis kan det tydligt hänföras till miljöpolitik, som i fallet med Brasilien nyligen.
”Vi kan vända kurvan”
Men även om de totala utsläppen, där de fossila slås ihop med de från förändrad markanvändning, nu ser ut att minska med de preliminära siffrorna för 2025 går det inte att prata om en peak för de totala utsläppen, understryker Pierre Friedlingstein, professor vid universitetet i Exeter, som lett studien.
– Jag brukar säga att vi vet att vi nått en peak först fem år efter att vi nått den.
Även tidigare har de totala utsläppen minskat, så som runt 2015 och under covid, bara för att sedan öka igen. Men även om 2025 inte blir året då utsläppen når en peak finns det flera tecken i rapporten på att vi kan bryta kurvan de närmsta åren. Mellan 2005 och 2014 ökade de totala utsläppen med 1,9 procent per år, mot 0,3 procent mellan 2014 och 2024. En utveckling Corinne Le Quéré, vid University of East Anglia, tillskriver klimatpolicy och åtgärder.
– Det innebär att vi också globalt sett kan få de totala utsläppen att minska. Men det är uppenbart att vi inte är där ännu, och ett tecken på att vi är på väg dit kommer när utsläppen från fossila bränslen faktiskt börjar minska.
Osäkert om Kina nått en peak
Sett till enskilda länder har utsläppen minskat i 35 länder under perioden 2015-2024, vilka står för 27 procent av utsläppen, samtidigt som deras ekonomier har växt. Det är dubbelt så många som de 18 länder som minskade utsläppen mellan 2005 och 2014. Under året har det också diskuterats flitigt om Kinas utsläpp kan kulminera i år. Hur det går med landets utsläpp har stor betydelse, då de står för runt en tredjedel av de globala. Under tisdagen publicerade Carbon brief en analys som visar på stagnerade utsläpp den senaste 18-månaders-perioden. Enligt Global carbon project går utsläppen mot en ökning på 0,4 procent, enligt ”den bästa uppskattningen”, även om minskade utsläpp också finns med i intervallet.
– Kina är känt för sina överraskningar, till exempel att investera i vissa delar av ekonomin där det finns svagheter. Det är därför lite svårt att förutse vilka politiska förändringar som kan komma i Kina och som kan leda till ökade utsläpp, säger Glen Peters.
Kraftigt ökade utsläpp från flyget
I Indien som står för åtta procent av utsläppen räknar Global carbon project med att utsläppen ökar med 1,4 procent, vilket är i en något långsammare takt än tidigare år. Det på grund av gynnsamma väderförhållanden i kombination av stark tillväxt för förnybara energikällor. Samtidigt spås EU:s utsläpp öka något i år, likaså USA:s utsläpp. Men enligt Glen Peters beror det främst på grund av kallare väder.
– Jag skulle generellt beskriva det som att när man befinner sig i en nedåtgående trend så kommer man vissa år att gå ner snabbare än trenden och andra år långsammare än trenden, säger Glen Peters.
Totalt står utsläppen från förändrad markanvändning för 4,1 gigaton 2025 – mestadels på grund av avskogning, där Brasilien, Indonesien och Demokratiska republiken Kongo står för merparten. Samtidigt kompenseras runt hälften av de utsläppen av återbeskogning, inte minst i Kina.
– Detta beror på skogsplantering av klimatskäl, mot ökenspridning och så vidare, säger Julia Pongratz.
Inom internationell flygfart väntas utsläppen öka kraftigt, 6,8 procent i år jämfört med i fjol, vilket bidragit till att utsläppen från olja ökat med en procent under 2025.
– Om man tittar på segmentet för privat transport ser man att utsläppen minskat kraftigt, framför allt på grund av elfordon. Men det tas ut av en stark tillväxt inom flygtrafiken.
Ekosystem återhämtade sig
Som Syre tidigare rapporterat varnade forskare i fjol för att skogarna och markernas nettoupptag av koldioxid var extremt lågt 2024, vilket också bidrog till en snabb ökning av koldioxidhalten i atmosfären. Men forskarna bakom Global carbon project skriver att ekosystemen nu återhämtat sig efter det återkommande väderfenomenet El niño.
– Den atmosfäriska ökningen av koldioxidkoncentrationerna nådde 2024 en rekordnivå på 3,7 ppm, vilket tydde på en potentiell kollaps av planetens kolsänka. Nu när El niño har avtagit förväntas planetens kolsänka och den atmosfäriska koldioxidökningen återgå till normala nivåer under 2025, säger Glen Peters.
Planetens kolsänkor försvagas
Under 2025 väntas koldioxidhalten öka med 2,3 ppm. Tjugoen procent av våra utsläpp av koldioxid har tagits upp av skog och mark det senaste decenniet, 29 procent av havet. Men här finns oroande signaler, skriver forskarna som parallellt med rapporten också publicerar en studie i Nature. Även om kolsänkan på land återhämtat efter El niño – så sker det en gradvis försvagning av kolsänkorna på grund av klimatförändringarna. När mätningarna av koldioxidhalten i atmosfären började 1960, låg halten på 317 ppm – 2025 väntas den landa på 426 ppm. Enligt studien kan åtta procent av den ökningen tillskrivas att planetens kolsänkor försvagats på grund av klimatförändringarna.
– Klimatförändringarnas största påverkan märks i tropikerna men man ser också ganska omfattande effekter på andra platser, till exempel i Sydostasien, Europa och Nordamerika, säger Corinne Le Quéré.
