Klimatkritik mot att riva Lärarnas hus: ”Slöseri”

Sedan 1984 har kontors- och konferenshuset Lärarnas hus stått på Stora Essingen. Nu vill Stadsbyggnadskontoret i Stockholm stad ändra detaljplanen för att bereda plats åt tre nya hus, med sammanlagt 200 bostäder, förskola och verksamhetslokaler, med mål om att ”skapa en tätare, sammanhållen och mer mångsidig och levande stadsmiljö”. Men för arkitekterna i ACAN i Sverige (Architects climate network) är det bara det senaste exemplet av flera där ett fullt fungerande hus rivs, istället för att staden utgår från sin egen resurstrappa, där nybyggnation är det sista alternativet att överväga.

– I Stockholms stads klimathandlingsplan skriver man att fastighetsägare i första hand ska uppmuntras att nyttja fastigheter på andra sätt snarare än att riva och bygga nytt. Vi anser att Stockholm stad inte följer det.

Vill se ändrade normer

Anna Mistry Bergbom säger vidare att åtminstone 4000 ton koldioxid finns inbyggt i byggnaden och att riva den drygt 40-åriga byggnaden skulle vara ett ”vansinnigt resursslöseri”.

– Jag skulle önska att man kunde ändra inställning och utgå från befintlig bebyggelse och resurser och inte som normen är idag, utgå från det man vill ha och sedan anpassa det befintliga för att det ska passa in i den vision man har.

Varför är det viktigt?

– Det finns många lager i det här men jag tänker att om man tittar på klimatpåverkan och resursanvändning så måste vi sluta att förstöra det som vi redan har och som vi kan fortsätta använda. Sedan finns det också andra lager, arkitektoniska och kulturhistoriska värden som finns inbyggda i den här platsen. Men om man bara tittar på resursanvändning och klimatpåverkan tycker jag att man har svaret där.

Gedigna material

I ett utlåtande bemöter Stadsbyggnadskontoret den miljökritik som uppkommit mot förslaget och som nämnden ska ta ställning till under torsdagen. Tjänstemännen skriver där att planen tvärtom kan bidra ”positivt till miljömålsarbetet”, ”detta bland annat genom att bidra till transporteffektivitet och kollektivt resande samt genom utveckling av nya offentliga platser”. Stadsbyggnadskontoret skriver också att det ska ske en återbruksinventering samt att delar av garaget återvinns. Men det är otillräckligt ur miljö- och klimathänsyn, menar Anna Mistry Bergom, som inte köper deras resonemang.

– Vi vet ju att vi måste minska all vår klimatpåverkan och framförallt byggbranchens resursanvändning radikalt och då är det helt vansinnig att riva fullt fungerande byggnader som kan användas, om inte för det syfte de är byggda för så konverterade till annan typ av användning. Det här är nästan 13 000 kvadratmeter platsgjuten betongstomme. Det är inbyggda gedigna material som också är svåra att återbruka på en annan plats.

Enligt Stadsbyggnadskontoret bedöms inte ”en konvertering till bostäder inom befintligbyggnad, helt eller delvis, vara praktiskt eller ekonomiskt genomförbart” och hänvisar då främst till ”spår- och trafikbuller” och ”byggnadens form” – vad tänker ni om det?

– Den nya bebyggelsen kommer stå på samma ställe, så förhållandet till Essingeleden och spårtrafik är ju detsamma. Jag är helt övertygad om att man kan hitta en möjlighet att omvandla den befintliga byggnaden.