2024 års massblekning av Stora barriärrevet i Australien har lett till den mest omfattande minskningen av koralltäckning sedan mätningarna började för 39 år sedan. Det visar en ny studie från Australiens marina forskningsinstitut.
Under de 39 år som Australiens marina forskningsinstitut, AIMS, har mätt och analyserat hälsotillståndet för Stora barriärrevet i Australien så har siffrorna aldrig varit så dystra som nu. Årets rapport visar att den så kallade ”hårda koralltäckningen”, det vill säga den andel av en havsbotten som täcks av levande hårdkoraller, uppvisar den största årliga minskningen sedan mätningarna började för 39 år sedan. Detta i två av tre områden i Barriärrevet.
Den drastiska minskningen kommer efter några år där korallreven återhämtat sig relativt snabbt från tidigare massblekningar. Men det är inte nödvändigtvis en god nyhet.
– Vi ser nu ökad volatilitet i nivåerna av hård koralltäckning. Detta är ett fenomen som uppstått under de senaste 15 åren och pekar på ett ekosystem under stress. Vi har sett koralltäcket växla mellan rekordlåga och rekordhöga nivåer på relativt kort tid, där sådana fluktuationer tidigare var måttliga, säger forskningsledare Mike Emslie, i ett pressmeddelande.
Den snabba återhämtningen som skedde innan 2024 berodde till stor del på att en korall av typen Acropora har växt till sig snabbt. Men denna sort är också sårbar.
– Vi har sagt det förut, att dessa koraller växer snabbast och är de första att försvinna, eftersom de är känsliga för värmestress, cykloner och så är de en favoritföda för sjöstjärnan Törnekrona, och årets resultat illustrerar det, fortsätter Mike Emslie.
Den största orsaken bakom koralldöden är den stora massblekningen 2024, som orsakas av ovanligt varma havstemperaturer till följd av klimatförändringarna. Massblekningarna är något som vi numera ser förekomma allt oftare, uppger Mike Emslie till The Guardian. När det gäller Stora barriärrevet har massblekningar uppmätts åren 1998, 2002, 2016, 2017, 2020, 2022, 2024 och 2025.
– De här effekterna vi ser är allvarliga och betydande och blekningshändelserna kommer närmare och närmare varandra, säger Emslie till The Guardian, och fortsätter:
– Vi kommer till slut att nå en brytpunkt där koralltäcket inte kan återhämta sig eftersom störningarna kommer så snabbt att det inte finns någon tid kvar för återhämtning.
Han tillägger att vi måste ta tag i de bakomliggande orsakerna om vi vill hejda utvecklingen, det vill säga minska utsläppen av växthusgaser och stabilisera temperaturerna.
