Reglerna kring anhöriginvandring har skärpts de senaste åren i Sverige, och i dag presenteras en utredning för regeringen som väntas innehålla ytterligare skärpningar. Inför det har Röda korset gjort en rapport som visar på hur orimligt höga krav på inkomst och bostad hindrar familjeåterförening.
”Jag har inte råd att få hit alla mina barn. Hur ska jag kunna välja mellan dom, jag älskar ju alla lika mycket”.
Så skriver en kvinna som kontaktat svenska Röda korsets migrationsrådgivning och som är med i den rapport som organisationen sammanställt.
Fokus i rapporten ligger på de högt ställda krav på inkomst och bostad som numera finns på personer som ansöker om familjeåterförening. Detta för att visa på att situationen för många är svår redan nu. I dag kommer ytterligare en utredning presenteras för regeringen, som ska innehålla förslag om fler skärpningar i kraven.
Orimliga krav
I rapporten lyfter Röda korset fram några räkneexempel på hur det kan se ut sedan reglerna ändrades 2021. Bland annat skulle en ensamstående person behöver tjäna 33 126 kronor i månaden för att ha rätt att få sina två barn till Sverige. För en person som har en make/maka samt tre barn som hen vill ta hit krävs en lön på 42 977 kronor i månaden. För en större familj, där det handlar om en make/maka och sex barn, måste inkomsten uppgå till 64 642 kronor per månad. Dessutom finns krav på bostadens storlek och att max två barn får sova i samma rum.
Enligt Röda korset ställer detta orimliga krav på många personer, och leder till en försvårad integration och etablering i samhället, och en sämre psykisk hälsa för de som lever åtskilda från sina familjer. Dessutom hindrar det nyanlända från att snabbt komma i arbete och bidra till samhället.
Röda korsets möter i sin verksamhet dagligen de personer som drabbas av de hårdare reglerna. En psykolog vid ett av organisationens behandlingscenter för krigsskadade och torterade säger i rapporten att ”det är i princip omöjligt för de patienter som aldrig har gått i skolan att dels klara av SFI, dels utbilda sig till ett yrke som ger en sådan hög lön som ofta krävs. Några har klarat av att utbilda sig till undersköterskor, men om de har flera barn och behöver en lägenhet av tillräcklig storlek räcker lönen ändå inte till”.
Motsatt effekt
Regeringens motivering till skärpta försörjningskrav beskrivs ofta som att det handlar om att komma tillrätta med integrationsproblem och växande utanförskap. Men enligt Röda korsets erfarenhet syns snarare en motsatt effekt, där integration och etablering försvåras.
”När jag väntade på beslut om familjeåterförening var min hälsa mycket dålig på grund av stress och ångest. Jag kunde inte koncentrera mig på att lära mig svenska, uppnå mina mål eller integreras i samhället. Nu är mina barn här och vi har ett fint umgänge med andra familjer. Jag undervisar i skolan och mina barn går i skola och förskola. De pratar flytande svenska. Jag är så stolt över dom och vi har roliga och nyttiga framtidsplaner”, säger en kvinna som intervjuats i rapporten.
