En bidragsspärr är ett av de förslag som presenterades för regeringen i dag och som är tänkt att stävja upprepat bidragsfusk. Men även de som lämnat felaktiga uppgifter av misstag och slarv föreslås få en extra straffavgift.
Omkring 10 miljarder kronor beräknas betalas ut i felaktiga bidrag från socialförsäkringen varje år, enligt utredningen som i dag presenterades för regeringen. Det är en uppskattad siffra. Det som faktiskt upptäcks årligen är 1,7 miljarder kronor. Men mörkertalet beräknas vara stort.
– Det är oerhört viktigt att våra gemensamma skattemedel inte går till de som medvetet lurar och bedrar, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje under en presskonferens på onsdagen.
Utredningen som presenterades är en del av flera andra utredningar som regeringen tillsatt med syftet att motverka bidragsbrott. Nyligen presenterades bland annat en utredning där Försäkringskassan föreslås få rätt att ta del av belastningsregistret när de anställer personal, för att förhindra att kriminella kan infiltrera myndigheten. Andra utredningar är på gång under det närmsta året, som bland annat lyfter upp åtgärder på områdena arbetsmarknadspolitik, kommuner, CSN och Migrationsverket.
Dagens utredning fokuserade på socialförsäkringssystemet och utbetalningar från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Utredare Mikael Westberg presenterade bland annat ett förslag som går ut på att införa en bidragsspärr för personer som upprepade gånger har lämnat felaktiga uppgifter och som också bedömts göra det med uppsåt. Det skulle innebära att personen i fråga stängs av från att söka ett visst bidrag under tidsperiod på mellan tre månader och tre år.
”Stora konsekvenser för enskilda”
– Det här är ett väldigt kraftfullt förslag som får stora konsekvenser för enskilda, så därför föreslår jag inte att den ska kunna beslutas på ett strikt ansvar, utan för att man ska kunna stängas av från en förmån så krävs uppsåt eller grov vårdslöshet, säger Mikael Westberg.
Däremot kommer det inte gå att stänga av en person från en förmån om det till exempel skulle innebära att en tredje person drabbas, till exempel ett barn som bor i samma hushåll, eller om personen i fråga skulle berövas på en ”daglig livsföring” med ”goda livsvillkor”, såsom nekad assistansersättning.
– Förslaget är till för träffa fall där enskilda helt saknar rätt till förmånen men försöker fuska sig till den ändå, säger Mikael Westberg.
Sanktionsavgift
En annan del i förslaget innebär att det läggs en sanktionsavgift i de fall där en person bedöms ha fått felaktigt bidrag. Denna straffavgift föreslås vara 25 procent av det belopp som återkrävs, men ligga på minst 2300 kronor och högst 73 500 kronor. Den ska dock kunna skrivas ner om beloppet bedöms som oskäligt eller oproportionerligt, med hänvisning till exempelvis hög ålder, dålig hälsa eller funktionsvariation.
Sanktionsavgiften föreslås läggas oavsett om de felaktiga uppgifterna lämnats in på grund av slarv eller om det gjorts medvetet. Det innebär att man räknar med att det kommer utfärdas omkring 60 000 sanktionsavgifter per år och att det kommer att dra in cirka 300 miljoner till statskassan.
Men det innebär också personer som inte medvetet lämnat felaktiga uppgifter kan få en kännbar avgift att betala in. Det handlar dessutom om en stor grupp, ungefär hälften av fallen beräknas lämna in felaktiga uppgifter utan att ha haft ett uppsåt att fuska.
Men enligt utredare Mikael Westberg behöver dessa personer helt enkelt bli mindre slarviga.
– Tanken är alltså att de här sanktionsavgifterna ska fungera som ett straff för de som fuskar medvetet och som en väckarklocka för de som slarvar och inte riktigt har koll på de uppgifter de lämnar. Avsikten är att det ska leda till ett ändrat beteende.
Utredningen föreslår också att ansvaret för att döma ut den extra sanktionsavgiften läggs direkt på Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten. Det innebär ett ökat ansvar för dessa myndigheter, bland annat när det gäller att informera personer som söker olika bidrag. Samtidigt innebär det att färre bidragsbrott kommer att anmälas till polisen, som enligt utredningen därför kommer att få en minskad arbetsbelastning. Däremot kommer grova bidragsbrott att fortsatt anmälas till polisen, enligt förslaget.
Förslaget föreslås träda i kraft så snart som möjligt, troligen den 1 juli 2026.
