Under förra året reste 32 miljoner resenärer via de svenska statliga flygplatserna, visar Swedavias årliga statistik. Det är en ökning med en procent. Ökningen under december månad var ännu större. Men flygandet har ännu inte nått tillbaka till nivåerna innan pandemin, och inrikesflyget minskar.
Drygt 32 miljoner resenärer reste via de tio statliga flygplatser som Swedavia driver under 2024. Det är en procent fler resenärer jämfört med 2023. Utrikesresandet var det som ökade mest, med fem procent, medan inrikesresandet istället minskade med nio procent.
Samtidigt visar statistiken från Swedavia en större ökning för december månad. Då genomfördes 2,3 miljoner resor via de tio flygplatserna, en ökning med 4 procent jämfört med december 2023.
Trots att flygandet ökat både detta år och förra året så reser svenskarna fortfarande mindre jämfört med innan pandemin. Totalt är resandet nu uppe i 81 procent av nivåerna före pandemin.
Minskande inrikesflyg
Ser man till de två största flygplatserna så ser statistiken lite olika ut. På Arlanda ökade resandet totalt sett med fyra procent och på Landvetter med sammanlagt tre procent under 2024 jämfört med året innan. Utrikesresandet ökade med sju procent på Arlanda, medan inrikesresandet minskade med tio procent. På Landvetter ökade utrikesresandet med sex procent medan inrikesresandet minskade med hela 20 procent under 2024 jämfört med året innan.
Flyget är ett utsläppsintensivt transportmedel och svenskarnas utrikes flygresor bidrog under 2023 med 2,14 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt Naturvårdsverkets statistik.
Trots det öppnades ett 40-tal nya flyglinjer på de tio statliga flygplatserna under 2024, varav 18 helt nya destinationer, enligt Swedavias pressmeddelande.
Inblandning av fossilfritt bränsle
Utmaningarna med att få ner flygets utsläpp framöver kommer att bli stora. Ett litet steg på vägen är att EU:s nya regler nu medför att flygbolagen från årsskiftet måste blanda in minst 2 procent fossilfria bränslen i flygbränslet. Dessa krav kommer successivt att trappas upp och vara 70 procent år 2050.
Men det kan komma att bli mycket dyrt, då fossilfria bränslen bedöms vara 2-6 gånger dyrare än de fossila.
– Jag tror inte branschen inser hur mycket dyrare det kommer att bli, säger Jonas Åkerman, forskningsledare i strategiska hållbarhetsstudier vid KTH, till DN.
I en granskning som DN har gjort visar dokument från Energimyndigheten att bara tre av sju bränsleleverantörer följer de krav på inblandning av biobränsle som fram till årsskiftet fanns i Sverige (3,5 procents reduktionsplikt). Förklaringen är att de hellre betalar böter.
– Vi är inte förvånade över detta. Kostnaden gör det mer ekonomiskt för bränslebolag att betala avgifter istället för att uppfylla plikten, säger SAS hållbarhetschef Ann-Sofie Hörlin till tidningen.
