Regeringens planer urholkar välfärdens sista skyddsnät

Försörjningsstödet kallas det sista skyddsnätet. Är du helt utblottad kan du vända dig dit. Får du nej riskerar du stå helt utan en enda krona.

Men nu vill regeringen och Sverigedemokraterna urholka försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag, på flera olika sätt. 

Vårsolen lyser över Stockholmsförorten Husby när Okba hämtar sin dotter Hanna från avdelningen för anpassad grundskola. Familjen skulle förlora ungefär 1 000 kronor i månaden med ett av förslagen som lagts fram.

– Det blir svårt. Jag är ensamstående och min dotter har autism. Jag kan inte jobba heltid eller var som helst, när som helst, säger Okba.

Sjuåriga Hanna håller sin mamma i ett fast tag om armen, möter inte blicken och är helt tyst när de sakta vandrar hemåt.

Okba berättar att sedan flykten från diktaturen i Eritrea har hon jobbat bland annat inom äldreomsorgen och på daglig verksamhet, fött tre barn, läst Svenska för invandrare och utbildat sig till barnskötare. Men hon hade svårt att få jobb under pandemin. Nu får hon aktivitetsstöd för att komma ut i arbete, men pengarna räcker inte för att täcka det mest grundläggande. Runt 3 000 – 4 000 kronor måste hon söka i försörjningsstöd.

– Vi har så det räcker till mat och kläder, men inget annat. Inga aktiviteter, berättar Okba.

Utflykter in till stan gör de nästan aldrig tillsammans eftersom de inte har råd att fika eller äta ute om något av barnen skulle bli hungrigt. Semester har hon inte haft på åratal. 

– Maten blir dyrare varje vecka.

Krav för utrikesfödda

Ett av regeringen och SD:s förslag inom bidragsreformerna, som är uppdelad i tre utredningar, riktar in sig särskilt på utrikesfödda, att de måste ”kvalificera sig” för att få försörjningsstöd, genom exempelvis arbete (se faktaruta). Samma sak föreslås gälla flera bidrag från Försäkringskassan, som bostadsbidrag och barnbidrag. 

Det kommer inte drabba Okba som är svensk medborgare. Men hon undrar hur det ska gå för andra.

– Det är konstigt. Om en människa inte har jobb, hur ska de överleva då? Det är ju därför socialtjänsten finns, för människor som inte får jobb eller har svårt att jobba. 

Sänker nivån

Det är inte bara utrikesfödda som riskerar drabbas av regeringens och SD:s iver att förändra bidragen. Regeringens utredare föreslår att nivån på försörjningsstödet ska sänkas, vilket skulle drabba i princip alla. Dessutom föreslås ett så kallat bidragstak som skulle påverka även svenskfödda, i varje fall familjer med många barn. Tomas är en av dem. 

– Oh herregud. Det skulle inte fungera, säger han när han får höra om hur lite pengar familjen skulle få. 

På grund av psykisk ohälsa lever han och hans fru sedan många år på försörjningsstöd, liksom deras fyra hemmavarande barn. Skulle bidragstaket gå igenom skulle familjen tvingas ha bara runt 63 procent av sina nuvarande utgifter. Redan i dag går familjen nästan back varje månad eftersom barnen har neuropsykiatriska diagnoser som kräver en viss sorts mat, medan Tomas behöver äta fiberrikt på grund av sin diabetes, berättar han. 

– Det skulle bli ohållbart.

När bidragstaket presenterades i slutet på februari varnade regeringens utredare för att det skulle innebära att familjer med många barn skulle ha svårt att tillgodose barnens grundläggande behov av kläder, mat och bostad. Bidragstaket riskerar leda till ökad kriminalitet, ökad segregation och att barn slutar gå i skolan för att försöka få in pengar till familjen. Det skulle antagligen inte vara förenligt med barnkonventionen, fastslog utredaren. Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) stänger dock inte dörren för att ändå införa en sådan reform. 

– Det gäller ju att väga för och emot, sa hon till TT under presskonferensen, och tillade att det skulle kunna finnas andra reformer som kan motverka så negativa effekter, utan att specificera vilka.

Tomas förstår inte hur bidragstaket kan ses som ett möjligt alternativ.

– Det går emot barns rätt i samhället  – och så föreslås det ändå, det är vansinne!

Grupper helt utan stöd

I en annan del av landet, nere i Skåne, har statsvetaren Niklas Altermark följt regeringens förslag om bidragen. 

– Det är ett stort avsteg från den grundläggande välfärdspolitiska principen i Sverige. 

Han syftar då främst på förslaget om att utrikesfödda måste ”kvalificera sig” för att kunna få försörjningsstöd från kommunen. 

– Vi har olika ersättningar i välfärdssystemet som man måste kvalificera sig till genom exempelvis arbete, men det har samtidigt funnits en tanke om att försörjningsstödet ska vara ett sista skyddsnät för att folk inte ska ligga på gatan och svälta ihjäl.

Så som regeringens direktiv är formulerat låter det som om grupper av utrikesfödda riskerar att inte få en enda krona i försörjningsstöd eller andra ersättningar, om de inte lyckas ”kvalificera sig” genom att skaffa sig ett jobb, fast bostad eller svenskt medborgarskap.

– Ja, det tror jag. Det är väl det som är poängen. Regeringen vill avskräcka människor från att komma till Sverige.

Vilka konsekvenser den så kallade kvalificeringen skulle få lär presenteras i slutet av april när utredningen blir klar. Men Niklas Altermark tror att en del av dem som nekas bidrag kan tvingas till kriminalitet. Andra till svartarbete, vilket leder till lönedumpning bland de vita jobben. De allra svagaste riskerar att inte överleva alls.

– En del kommer gå under. 

Niklas Altermark reagerar också på ett tredje förslag inom regeringens bidragsreformer. Det handlar om att människor ska tvingas delta i aktivering på heltid för att få rätt till försörjningsstöd. I dag finns redan krav på att söka arbete, eller delta i arbetsmarknadsinsatser, för att beviljas försörjningsstöd. Men det som är nytt i regeringens förslag är bland annat att aktiveringen ska vara på heltid. Det skulle bli väldigt tufft för sjuka, konstaterar han.

– Eftersom försörjningsstödet är utformat som det yttersta skyddsnätet finns en massa människor som inte borde vara där, som har nekats sjukpenning eller sjukersättning trots läkarintyg och därför hamnat i försörjningsstödet. 

– Väldigt många i den gruppen saknar helt förmåga att sitta på ett jobbcentrum, eller vad det nu må vara, åtta timmar i sträck. Risken är att de nekas försörjningsstöd då. De här reformerna kommer drabba dem väldigt, väldigt hårt. 

”Häpnadsväckande”

Det bekräftas av en dansk studie. Personer med tidigare psykisk ohälsa mådde sämre av aktivering. I gruppen ökade den antidepressiva medicineringen med 35 procent på grund av de ökade kraven, skriver myndigheten IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i sitt remissvar till regeringens förslag. 

Överlag är IFAU emot förslaget om aktivering på heltid, då det saknas tydliga bevis för att kommunernas aktivering skulle hjälpa personer med försörjningsstöd att få jobb eller komma närmre arbetsmarknaden. 

Att aktivering skulle vara bra bygger regeringens utredare till stor del på en studie som har tolkats felaktigt, skriver forskare vid Stockholms universitet. Om den sorts aktiviteter som utredaren föreslår blir verklighet tyder studien snararare på negativa effekter än positiva.

– Förslaget löper stor risk att förflytta människor med försörjningsstöd längre från arbetsmarknaden, alltså själva motsatsen till sitt syfte. Det är häpnadsväckande, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi, som skrivit remissvaret tillsammans med en av forskarna bakom den studie som lyfts som positiv i utredningen.  

Okba anser att det kan vara bra att komma hemifrån och gå till Jobbtorget, men inte att tvingas vara där åtta timmar om dagen. 

– Vad ska du göra där? Sitta och titta på datorn? Det är som ett fängelse.

”Öka drivkrafterna”

Regeringen och SD antar att bidragsreformerna skulle få fler bidragstagare i jobb, att de skulle ”öka drivkrafterna” till arbete och ”bryta utanförskapet”. Men även detta ifrågasätts av forskningen. Det finns redan väldigt starka ekonomiska drivkrafter för arbetslösa att jobba, skriver Finanspolitiska rådet i sin årsrapport för 2024, bland annat på grund av de senaste 20 årens jobbskatteavdrag. Därtill ställs redan krav på att söka arbete för att ens beviljas försörjningsstöd, vilket också nämns i regeringens utredning. 

Det finns dock en liten grupp – sannolikt ett fåtal procent av de arbetslösa – som kan ha låga ekonomiska drivkrafter till att arbeta, påpekar Finanspolitiska rådet. Det handlar om familjer med många barn där båda föräldrarna lever på försörjningsstöd och där den ena vill arbeta, som Tomas.

Orsaken är konstruktionen av försörjningsstödet, där alla inkomster i regel räknas av. Det betyder att om Tomas skulle få ett jobb skulle familjen antagligen inte få mer i plånboken än i dag. Men det gör honom inget.  

– Jag jobbar inte för pengarna utan för umgänge och för att träffa människor. Det är vad som motiverar mig att jobba, säger Tomas, som efter lång tid nu känner sig redo att arbeta, bara han lyckas få bort tandvärken som ger dålig andedräkt. 

Hans fru däremot trivs med att vara hemma. 

Skulle hon motiveras att jobba om ni fick mycket mindre i bidrag? 

– Nej, hon skulle få panik och svälta sig själv och svälta de äldsta. Hon skulle bli diktator för att få det att gå runt, säger Tomas. 

I och med att varje barn kostar pengar kan större familjer komma upp i höga belopp i försörjningsstöd per hushåll. Men Finanspolitiska rådet anser att ett bidragstak ändå är en dålig idé. Det håller nationalekonomen Andreas Bergh med om. 

– Bidragstaket är symbolpolitik. Det är väldigt sällsynt med familjer som har så många barn och täcker upp allt med ekonomiskt bistånd, så det ger en väldigt liten effekt på det totala biståndsmottagandet. 

Få familjer

Och att det rör sig om få familjer som får höga belopp bekräftas i Finanspolitiska rådets rapport.

– Samtidigt skapar det stora problem för de få familjer som drabbas, säger Andreas Bergh.

Han anser att det inte är självklart att lägre bidrag leder till besparingar för staten. Om barnfattigdomen ökar eller fördjupas kan den istället leda till ökade samhällsekonomiska kostnader i form av kriminalitet, ökad ohälsa och svartarbete, poängterar Andreas Bergh.

Han är även skeptisk till ett alternativt förslag till bidragstak som presenterades i regeringens utredning, och som går ut på att halvera bidragen för personliga kostnader från och med fjärde barnet. Det förslaget skulle inte bryta mot barnkonventionen, enligt regeringens utredning.

– Det stämmer säkert. Men oavsett är det inte frid och fröjd om man inte bryter mot barnkonventionen. Utan det här handlar om väldigt utsatta hushåll som kommer att ha det tufft med båda förslagen, säger Andreas Bergh.

Snarare än ett bidragstak vore det bättre om avräkningsreglerna inom försörjningsstödet ändrades, så att inte lön från arbete drogs av krona för krona från försörjningsstödet, anser både Finanspolitiska rådet och Andreas Bergh. Ett sådant förslag fanns också med i regeringens direktiv till utredningen om bidragstak. Men den ”jobbpremie” som utredningen föreslår – och som regeringen nu går vidare med – ska bara delas ut till dem som helt slutat få försörjningsstöd.

– Jag är förvånad över att man valde den här konstruktionen. Jag trodde man skulle bygga ut möjligheten att behålla lite arbetsinkomst och kombinera det med bidrag, så att man kunde få större möjligheter att påverka sin egen situation genom extraknäck och annat, säger Andreas Bergh.

Liksom Niklas Altermark anser han att regeringens tre bidragsreformer innebär en urholkning av försörjningsstödet, det yttersta skyddsnätet. 

– Ja, det är en inskränkning jämfört med vad som har gällt hittills.

Rekordlågt

Under presskonferensen om bidragstak nämnde regeringens utredare att tilliten till välfärden riskerar urholkas om arbetande människor ser hur mycket bidrag vissa kan få. På lång sikt skulle det kunna leda till svårigheter att finansiera den gemensamma välfärden, anser hon. 

Men det avfärdar Andreas Bergh.

– Nej, de här ersättningarna har släpat efter inkomstutvecklingen och har aldrig varit på så låga nivåer tidigare. Det är ingen stor utgiftspost längre. Rent ekonomiskt är det inget hållbart argument. 

Och historiskt sett är det väldigt få personer som lever på försörjningsstöd i dag. Dessutom sticker Sverige ut internationellt. En mindre andel av dem som skulle ha behov av försörjningsstöd och bostadsbidrag har detta här än vad som är brukligt i andra länder. Nivån på dessa stöd är också lägre än genomsnittet för OECD-länderna, visar den nya rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Annat politiskt syfte

Flera experter och myndigheter ifrågasätter alltså effektiviteten i regeringens bidragsreformer. I stället pekar de på andra åtgärder för att få personer med försörjningsstöd i jobb, som ändringar i styrningen av Arbetsförmedlingen och satsningar på bland annat yrkesutbildningar. 

– Den här politiken kan inte vara till för att lösa de problem som regeringen beskriver. Vad handlar det om egentligen? frågar sig Niklas Altermark retoriskt.

Han anser att urholkningen av försörjningsstödet tjänar ett annat politiskt syfte. 

– Tidökoalitionen bygger på att man ska vara överens om att migrationen kostar pengar och skulle vara dålig för Sverige. Man har också aktivt skapat en bild av att det skulle vara ett stort problem att många migranter lever på det svenska välfärdssystemet, vilket inte stämmer. Nu ser vi de här reformerna som ska lösa problem som egentligen inte existerar, säger han.

En som håller med är Fatuma Mohamed. I sitt arbete som samordnare för hälsoinformatörer i Region Stockholm möter hon många utrikesfödda. De allra flesta arbetar, poängterar hon, vilket bekräftas av Statistiska centralbyråns senaste statistik som visar att 73 procent av de utrikesfödda i landet är sysselsatta och andelen arbetslösa i gruppen var 14,3 procent. 

– Sverige är ett jättebra land med gratis skolor för alla. Man får ju jättebra möjligheter och förmåner som många andra länder inte har. Men om du får höra att samhället hatar dig bara för ditt namn och utseende, då väljer folk att flytta. När ska de betala tillbaka till samhället då? 

Fatuma Mohamed tycker politikerna svartmålar invandrare som bidragstagare. Det lär få motsatt effekt än vad regeringen önskar, tror hon.

– De som läser om de här förslagen i nyheterna är ju folk som är högutbildade, arbetar och kan svenska. När de känner sig ovälkomna i Sverige väljer de att flytta. Medan de som politikerna vill åt – de som inte kan läsa eller jobba – blir kvar, för de vet inte vad som pågår. 

Även Okba tror att förslagen kommer få negativa konsekvenser, att de kan göra folk mindre motiverade att bidra till samhället. 

– Mina barn säger att de är svenskar. De är stolta över att de är födda och uppvuxna i Sverige. Det är inte bra om de känner att deras föräldrar inte är välkomna här. 

Ministerns svar

När Syre ber om en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) får vi i stället svar via mejl från hennes pressekreterare. I det framhåller regeringen att syftet med reformerna är att hjälpa bidragstagarna.

”Det ekonomiska biståndet är tänkt som ett tillfälligt bidrag, men vi ser hur det under lång tid gått till att bli ett långvarigt stöd för allt fler. Att lämna denna växande grupp åt långvarigt bidragsberoende och utanförskap är både oanständigt och omänskligt,” skriver Anna Tenje. 

Kritiken att förslagen skulle vara ineffektiva för att få ut människor i arbete bemöter hon med att:

 ”Vi behöver jobba på bred front med flera åtgärder samtidigt”, och lyfter yrkesutbildningar som exempel.

Att folk skulle svälta ihjäl eller bli kriminella på grund av regeringens tre bidragsreformer vänder sig Anna Tenje bestämt emot. Hennes argument skiljer sig lite åt beroende på utredning. När det gäller kravet på aktivering på heltid poängterar hon att det ska finnas undantag för vissa grupper, exempelvis personer med sjukersättning, tidigare kallat förtidspension.

Men undantaget gäller inte alla sjuka. Exempelvis sjukskrivna eller unga med funktionsnedsättning som har aktivitetsersättning ska tvingas till aktivering på heltid, enligt utredninges förslag. Det skulle kunna påverka deras rätt till ersättning, reagerar Försäkringskassan på i sitt remissvar.

Vad gäller den pågående utredningen om att utrikesfödda ska ”kvalificeras” till bidrag tycks inte fokus vara etableringsersättningen, som nyanlända kan få om de deltar i etableringsprogram.

På Anna Tenjes mejlsvar låter det också först som att vissa grupper av utrikesfödda kan undantas kvalificeringen vid ersättningar där den annars ska gälla. Hon hänvisar till att barnfamiljer och personer med funktionsnedsättningar nämns i regeringens direktiv till utredningen. Men där står det bara att utredningen ska ”bedöma” om olika krav bör gälla för exempelvis dessa grupper, inte att regeringen kräver undantag. 

Trots att det redan i dag finns flera delar av välfärdssystemet som alla oavsett härkomst måste kvalificera sig till genom arbete, skriver Anna Tenje att folk ”från dag ett kan få ta del av hela det svenska välfärdssystemet” (Syres kursivering).

”Syftet är att stärka drivkrafterna för personer som kommer till Sverige att snabbt komma i arbete och egen försörjning och därigenom motverka utanförskap och långvarigt bidragsberoende,” skriver Tenje. 

I direktivet står ytterligare ett syfte svart på vitt: 

”att minska risken för att socialförsäkringsförmåner och ekonomiskt bistånd kan fungera som så kallade tilldragningsfaktorer för migranter”. 

Tomas heter egentligen något annat.