Danmark lämnade svenska miljökrav obesvarade

Den danska halvön Lynetteholm ska stormsäkra den danska huvudstaden och bli en ny havsnära stadsdel. Men megaprojektet som kallats Köpenhamns Dubai-ö har kantats av kontroverser – och när Danmark avslutade samrådet saknades ännu svar kring hur danskarna skulle hantera att ön proppar igen Öresund. Enligt Espo-konventionen ska länder samråda med varandra om planer som kan få betydande gränsöverskridande effekter, ett samråd som inleddes mellan myndigheter i de båda länderna 2021. Men snart ansåg Sveriges dåvarande klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) att det behövdes lyftas till högsta politiska nivå. Danskarna hade då planer på att dumpa förorenat bottenslam från platsen för halvön bara två kilometer från ett svenskt Natura 2000-område, utanför Falsterbo i Skåne.

”Jag vill därför understryka vikten av att de svenska ståndpunkterna beaktas, särskilt avseende hantering av muddermassor och påverkan på strömningsförhållanden, och att Folketinget inte går till beslut innan miljöeffekterna har utretts och samrådet kan anses avslutat”, skrev ministern till sina danska ministerkollegor i brevet Syre tagit del av.

Att den danska regeringen ändå gick till beslut och började dumpa den förorenade gyttjan orsakade en proteststorm i Sverige. Men också en mindre politisk skandal i Danmark, då Bolunds brev inte blev känt för Folketinget innan omröstningen. Först efter att hans efterträdare, Annika Strandhäll (S), rutit till, fick Sverige gehör. Istället för att dumpas i havet skulle de resterande massorna användas inom den perimeter som ska rama in halvön. Men den andra stora farhågan i Per Bolunds brev, hur den artificiella halvön skulle påverka strömningsförhållanden, fortsatte att bekymra de svenska myndigheterna. Ändå började halvöns perimeter anläggas.

”Det finns en gräns”

Enligt en beräkning av den danska konsultfirman DHI leder halvön till att genomströmningen av vatten mellan Östersjön och Kattegatt stoppas med upp till 0,25 procent, då en av Öresunds tre djuprännor, Kongedybet, blockeras. Men den begränsade påverkan bör ses i både ett historiskt ljus och hur framtida projekt kan komma att påverka genomströmningen, poängterade både SMHI och Länsstyrelsen Skåne i brev till sin danska motpart.

– Det finns en gräns för hur många utfyllnader Öresund tål och risken är att vi närmar oss den gränsen, sa Kristian Wennberg, chef för vattenenheten på Länsstyrelsen Skåne i april 2022, i samband med att svenska myndigheter tagit del av en tredjepartsberäkning av hur inflödet skulle begränsas.

På grund av oro för hur Östersjön ska påverkas efterfrågar Sverige återkommade en ”nolllösning”, det vill säga att den blockering halvön medför ska kompenseras av utgrävningar på annat håll, så att salt och syreutbytet inte påverkas. På svensk begäran beställde också det danska stadsutvecklingsbolaget By och havn en rapport kring var man skulle kunna gräva på havsbotten för att kompensera för blockeringen av Lynetteholm. Liknande utgrävningar gjordes när Stora bältbron och Öresundsbron byggdes. Men när samrådet för projektet avslutas i november 2022 har de svenska myndigheterna inte fått något svar på om det skulle genomföras, samtidigt som projektet fortsätter.

”Betydelse för samtliga Östersjöländer”

Även i Danmark höjs kritiska röster. En politiskt tillsatt expertgrupp rekommenderar att man istället skulle göra halvön en tredjedel mindre för att på så sätt inte blockera inflödet. DHI:s beräkningar om att blockeringen begränsas till 0,25 procent ifrågasätts också av den kända oceanografen Morten Holtegaard som bidrog till att lokalisera den mördade journalisten Kim Wall. Istället hävdar han att blockeringen landar på mellan 2 och 5 procent. Något som i sin tur tillbakavisas av DHI. Men SMHI och Länsstyrelsen Skåne tar del av hans resultat i samband med ett möte i Malmö, i april 2023.

När Danmark inleder ett nytt samråd på grund av att projektet ändras och den förorenade gyttjan istället dumpas inom perimetern, svarar de svenska myndigheterna med att upprepa kravet om nollösning. I brevet som skickas kort efter mötet med Morten Holtegaard är SMHI också kritiska till att bygget av Lynetteholm tillåtits gå så långt att en potentiell påverkan på genomströmningen av tillförseln av syrgas till Östersjön ”kan föreligga”.

”En sådan påverkan kan vara av betydelse för samtliga länder som omger Östersjön och borde enligt SMHI:s mening inte ha företagits innan Esbo-samrådet slutförts”, skriver SMHI vidare.

”Det stämmer inte”

Svaret kommer i juni 2023, då skickar danska Trafikstyrelsen en avslutande summerande skrivelse där man bland annat påpekar att ”de danska myndigheternas gått de svenska till mötes”. Med det anser de att samrådet är avslutat och ber om ett sista inspel. Deadline för Sveriges svar sätts fem veckor senare ”mitt under semesterperioden”, vilket SMHI påpekar i sitt yttrande till sin danska motpart och skriver att det ”måste betraktas som anmärkningsvärt”. Havs- och vattenmyndigheten anser att samrådet kan avslutas. Men både SMHI och Länsstyrelsen Skåne är fortsatt starkt kritiska – och anser inte att det kan avslutas.

”Att svenska myndigheternas synpunkter tillmötesgått som den danska Trafikstyrelsen hävdar, det stämmer inte”, skriver Länsstyrelsen Skåne som återigen upprepar kravet på en nollösning.

SMHI skriver vidare att påverkan på genomströmningen genom Öresund ännu inte är fullständigt klarlagd. Därför ser man behov av en fortsättning av Esbosamrådet ”tills dess att frågan om projektets
påverkan på genomströmningen i Öresund samt kompensationsåtgärder för denna, har klarlagts”.

”En politisk fråga”

Naturvårdsverket som koordinerat samrådet uppger för Syre att något svar inte inkommit från dansk sida. Så hur blev det med Sveriges krav? Finns det någon kompensationsåtgärd planerad – och varför upphörde samrådet, trots att alla frågor enligt SMHI och Länsstyrelsen i Skåne inte klarlagts? När Syre tar kontakt med danska Transportministeriet meddelar ministeriet att de ”gjort de svenska myndigheterna uppmärksamma på att ett eventuellt beslut av kompensationsutgrävning är en politisk fråga” och att de inte haft någon kontakt på politisk nivå om det, samt att den del av samrådet som gällde påverkan på genomströmningen avslutades redan i november 2022 och att projektets miljökonsekvensbeskrivning inte visar på någon betydande påverkan på Östersjön.

Efterlyser att regeringen agerar

Samtidigt har kritiken från Sverige tystnat genom att samrådet de facto avslutats och skriftväxlingen mellan de båda länderna upphört. Felicia Konrad, en havsaktivist baserad i Malmö, har återkommande försökt få klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att följa upp de svenska myndigheternas sista inspel. Men trots namnlistor med tusentals underskrifter, har hon inte fått svar från ministern. Kan det beror på den metroförbindelse till Malmö som eventuellt kan bli av och som i så fall ska utgå från Lynetteholm? frågar hon sig när Syre träffar henne vid en av Öresunds stränder.

– Jag skulle önska att Romina Pourmokhtari gjorde så som Annika Strandhäll gjorde och säger att ”våra myndigheter har i dialog med er skrivit våra önskemål. Ni har inte svarat”. Dessutom är perimetern redan där nu och blockerar, vi behöver samtala om detta på hög nivå, säger hon.

Även Michael Palmgren, verksamhetschef på Naturum Östersund, är kritisk till att halvön tillåts blockera inflödet från Kattegatt. Att så ”lättvindigt” ta havet i anspråk leder till problem för arter som redan har stora utmaningar på grund av klimatförändringarna, säger han.

– I det läget är alla inskränkningar på naturliga system farliga.

”Stockholm ligger i Stockholm”

Men att någon i den svenska regeringen skulle engagera sig för att få danskarna att minska halvöns omfång eller kräva kompensation så att det inte blir någon effekt på genomströmningen, det har han inte längre.

– Stockholm ligger i Stockholm och det är sjukt långt till Öresund och Malmö, i så fall är det den ekonomiska delen som kan få danskarna att backa, att det blir för dyrt. De måste förstå att det är en fiktion de bygger, det är ingen klimaträddning för Köpenhamn. Det är en dumpningsplats för förorenade massor som blir extremt dyr.

Syre har sökt klimat- och mijöminister Romina Pourmokhtari (L), som inte återkopplat.