Radar · Miljö

Kritiken mot Lynetteholm: ”Kommer minska flödet i Öresund”

Arbetet med att bygga den konstgjorda ön Lynetteholm har påbörjats i Köpenhamn, något som väckt stark kritik från bland annat svenska myndigheter och politiker.

En oberoende granskning visar att den konstgjorda ön Lynetteholm kommer att bidra till att korka igen Östersjön. Men att effekten är liten.  ”Rapporten bekräftar att utfyllnaden kommer att resultera i en minskning av flödet i Öresund”, säger Carl Lindqvist, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne i ett uttalande.

I förra veckan kom det internationella konsultföretaget Deltares med en granskningsrapport av hur bygget av den konstgjorda halvön Lynetteholm kan påverka vattenflödena i Öresund. Rapporten beställdes efter det att de svenska myndigheterna fattade misstro mot sina danska kollegor på andra sidan sundet, som kommit fram till att ö-bygget inte skulle innebära någon påverkan på genomströmningen av syrerikt vatten till Östersjön.

– Vi tyckte det var suspekt att man först sagt att det skulle ske en reduktion, sedan backar man på det, sa Carl Lindqvist, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne, till Syre i samband med att tidningen rapporterade om protesterna mot Lynetteholm i februari.

Läs mer: Proteststorm mot danskt ö-bygge

Den oberoende granskningen har nu nagelfarits av svenska myndigheter.

– Vi har läst rapporten noggrant och diskuterat den ingående med andra myndigheter, däribland experter på SMHI och Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten bekräftar att utfyllnaden kommer att resultera i en minskning av flödet i Öresund. Samtidigt visar rapporten att minskningen delvis kan kompenseras av att flödet ökar på andra platser i Öresund, säger Carl Lindqvist i ett uttalande som skickades ut på fredagsmorgonen.

Slutsatsen i rapporten är att Lynetteholm sannolikt bara får en liten effekt för flödena i Öresund. Men enligt Länsstyrelsen bör utfyllnaden ses i relation både till tidigare utfyllnader i Öresund och till pågående infrastrukturprojekt, som exempelvis planerade vindkraftparker.

– Den kumulativa effekten av alla utfyllnader får sammantaget en negativ påverkan på Öresund. Vi är därför fortsatt kritiska till Lynetteholm, säger Carl Lindqvist och hänvisar till ett liknande ställningstagande inför den föreslagna utfyllnaden i Norra hamnen i Malmö som Syre också rapporterat om.

Läs mer: EU-dom satte stopp för ö-bygge i Malmö – men folketinget kunde ge grönt ljus till Lynetteholm

I samband med utfyllnaden i Malmö gick Mark- och miljödomstolen på samma linje som Länsstyrelsen i Skåne och sa nej till att ge tillstånd för utfyllnaden, vilket överklagades.

Läs mer: Malmö överklagar vattenfyllnad

– Utfyllnaden i Malmö hamn handlar om 23 hektar. När det gäller Lynetteholm rör det sig om 290 hektar, mer än tio gånger så mycket. Och då har det alltså gjorts otaliga utfyllnader tidigare. Det finns en gräns för hur många utfyllnader Öresund tål och risken är att vi närmar oss den gränsen, säger Kristian Wennberg, tf miljödirektör på Länsstyrelsen Skåne i det pressmeddelande som skickades ut på måndagsmorgonen.

Enligt Esbokonventionen måste danskarna samråda med svenskarna i frågor där det finns risk för betydande miljöpåverkan över gränserna. Konventionen  avser att ge påverkad stat samma möjligheter till deltagande i miljöbedömningsprocessen och att yttranden ska behandlas på samma sätt som landets egna yttranden i beslutsprocessen.

Så kan Östersjön påverkas

Östersjön är beroende av att syrerikt saltvatten strömmar in genom Öresund. Små förändringar kan få stora följder som är närmast omöjliga att överblicka. Torsken är en av de organismer som kan drabbas av att inströmningen av vatten från Kattegatt påverkas. Fisken lägger sina ägg i vatten som har en viss salthalt för att äggen ska kunna bli i princip stillastående på en viss höjd i vattnet. Förändras plötsligt inflödet av saltvatten, kan det påverka var gränsen för olika salthalt i Östersjön går. Leder det till att äggen läggs i vatten med ”fel” salthalt riskerar de att sjunka (varpå de dör av syrebrist) eller flyta upp (varpå de blir uppätna).

Källa: Cl Lindqvist, länsstyrelsen i Skåne