Riksdagen står upp för beteskravet i djurskyddsdebatten – ”väldigt busigt”

Ingen av de 48 motionerna om djurskydd som lämnats in gick vidare efter den årliga debatten i riksdagen den 27 mars. Bara regeringens proposition om förändringar i djurens hälso- och sjukvård togs till beslut den 2 april. Det innebär bland annat att tillsynen ska öka, från att bara omfatta den som utför en behandling till den som driver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar. Djurvårdare ska också bli godkända för att kunna ingå i djurhälsopersonalen och det ska bli enklare för utländska veterinärer att få arbeta i Sverige. De nya reglerna börjar gälla den 1 september i år, förutom behörigheten för djurvårdare, som gäller från 1 september 2030. 

Riksdagen skickade också en uppmaning till regeringen om att värna och utveckla betesrätten, genom att Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställde sig bakom en reservation från Socialdemokraterna. 

– Det är en rolig story för jag har aldrig varit med om att få igenom ett tillkännagivandet på det här sättet. Det var väldigt busigt, säger Rebecka Le Moine (MP) till Syre.

Hon berättar om hur alla riksdagspartier förutom Moderaterna och Kristdemokraterna tog emot namninsamlingen med 165 076 namnunderskrifter dagen innan djurskyddsdebatten. Alla pratade också varmt om betesrätten.

–  Och då kände jag, men herregud, vilket engagemang och vilken enhet. Det här måste vi göra något av. Och alla partierna som var på plats lovade att det här ska vi kämpa för. 

Vanligtvis ingen enhet

Dagen efter frågade Rebecka Le Moine om alla fortfarande var lika engagerade i frågan. Det var de, men den vanliga gången är att alla partier står bakom sina egna förslag och reservationer, viket gör att det inte blir någon enhet. 

– Det gjorde mig lite frustrerad. Men sen kom jag på, om bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan stötta Socialdemokraterna så blir det majoritet. 

Sagt och gjort. Beslutet i djurskyddsdebatten sköts upp en vecka och ledamöterna förankrade planen hos sina partier. 

– Allt byggde på att SD inte fick reda på någonting. För om SD hade fått reda på det här, då hade de röstat för utskottet och då hade vi inte vunnit majoritet, säger Rebecka Le Moine. 

Hon konstaterar att remissvaren på förslaget om slopat beteskrav nyligen lämnades in. 

– Vad jag hört så kommer det vara väldigt mycket kritik. Så vi har en väldigt maffig namninsamling. Vi har antagligen väldigt mycket kritik från forskarhållet och vi har ett tillkännagivande. Samtidigt har Liberalerna lovat att de ska stå upp för betesrätten och ta hård strid för detta. Så jag tycker det känns ganska bra.

Rebecka Le Moine är nöjd över samarbetet mellan partierna och att allt gick som planerat. 

– Nu är vi otroligt glada i V, MP och S. Det var länge sedan vi kunde fira en delseger som vi ser det som.

”Måste äga frågan”

109 ledamöter röstade för uppmaningen om att värna betesrätten, 91 röstade emot och 102 ledamöter avstod från att rösta, resten var frånvarande.

Namnlistan för att bevara beteskravet togs upp av flera ledamöter i deras anförande under debatten. Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt kommenterar att det är ”väldigt positivt” i Tidningen djurskyddet. 

– Jag lyfte just detta vid överlämningen av namnlistorna att riksdagen måste se till att äga frågan då regeringen annars själva kan besluta om att ändra i förordningen. Så att riksdagen nu tar detta initiativ är väldigt positivt och en direkt effekt av vårt arbete, säger hon.

Djurens rätt konstaterar att debatten som vanligt visar hur olika djur värderas, då djurindustrin hyllas samtidigt som hundar och katter omnämns som älskade familjemedlemmar. 

– Det var fint att se att vår kampanj för en bevarad och utvecklad betesrätt gjorde avtryck i debatten, samtidigt som det är frustrerande att något så självklart som kors rätt till bete ens ska behöva diskuteras. Jag hade hellre sett att samma utrymme och engagemang lades på att diskutera hur kycklingfabrikerna ska fasa ut turbokycklingar eller hur vi befriar hönor från att leva sina liv i burar, säger riksordförande Camilla Bergvall. 

Problemen i kycklingindustrin lyftes av ett par ledamöter. Kajsa Fredholm (V) tog upp Djurens rätts rapport med tre års granskningar av brister på kycklingslakterier och Rebecka Le Moine uppmanade att lagstiftningen borde följa European chicken commitment (ECC), som bland annat utesluter snabbväxande så kallade turbokycklingar. Rebecka Le Moine och Magnus Manhammar (S) hade också lämnat in motioner om förbud mot burhöns. 

Motionerna avslogs

Flera motioner handlade om lantbruket. Socialdemokraterna hade lämnat in motionen ”Grisars rätt till ett värdigt liv”, som tar upp plågsam koldioxidbedövning och grisarnas behov av att böka i jorden. Mikael Larsson (C) hade lämnat ett förslag om stärkt sekretess i lantbruket, så att ”djur och lantbrukare sätts i första rummet”. 

”När människor med andra intressen kan ta del av eventuella handlingar kan trakasserier mot lantbrukare öka och djurskyddet blir inte starkt och bra”, skriver han. 

Några motioner handlade specifikt om hundar. Magnus Oscarsson (KD) föreslog en utredning om eventuellt förbud mot avel av hundraser som har medfödda hälsoproblem, som exempelvis fransk bulldog. 

”… att frågan är svår och innebär gränsdragningar får inte innebära att vi fortsätter sätta människors vilja att ha söta husdjur framför hundars väl och ve”, står det i motionen. 

Andra motioner handlade bland annat om omhändertagande av djur som far illa (L), rimliga veterinärkostnader (M) och förbud mot halal- och koscherslakt (SD). 

I de 48 motionerna som lämnades in fanns det totalt runt 140 yrkande på olika förslag. Det lämnades 55 reservationer från oppositionen till Miljö- och jordbruksverkets betänkande. De flesta motionerna avslogs med hänvisning till pågående arbete eller redan vidtagna åtgärder.