I dag startar älgjakten i de norra delarna av landet. I år får fler älgar skjutas än förra året, ett resultat av att utvecklingen med en minskande älgstam verkar ha vänt. Men samtidigt ser älgen ut att i år hamna på rödlistan som ”nära hotad”.
Räknar man samman alla beslut från landets länsstyrelser så får totalt 72 328 älgar skjutas under årets älgjakt. Det är en ökning på drygt 9000 jämfört med förra året, rapporterar SVT Västerbotten.
Den höjda tilldelningen beror på att älgstammen inte längre ser ut att minska. Förra året visade en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att den decennielånga trenden med en minskande älgstam hade planat ut. I år visar SLU:s rapport på att stammen verkar öka. Inför jakten förra hösten hade Sverige närmare 300 000 älgar, vilket är en ökning jämfört med hösten 2023, då den beräknades till cirka 250 000.
Men rapporten visar också att jägarna ägnar mindre tid åt att jaga älg och avstår från att skjuta fler av de älgar som de ser. Minskningen gäller särskilt vuxna älgkor, det vill säga de som kommer föda nästföljande års kalvar.
– Under de senaste tre åren har jägarna minskat sin avskjutning jämfört med tidigare och valt att skjuta en lägre andel av de älgar som observeras. Detta har sannolikt bidragit till att stammen nu ökar, säger Mona HansErs, enhetschef vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Oro över ojämn utbredning
De senaste åren har det hörts en del protester från jägare som tycker att älgstammen minskat för mycket. Som Syre tidigare rapporterat om har bland annat Svenska jägareförbundet debatterat situationen och menat på att älgstammen ”på allt fler ställen inte håller för jakt”.
Peter Näslund, vilthandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten, ger också en bild av att det ser olika ut på olika ställen.
– Det är lite blandade känslor hos jägarna, vi har en ojämnt fördelad stam. Vissa har mycket älg, andra väldigt lite, säger han till SVT Västerbotten.
Kan snart vara rödlistad
Tidigare i somras presenterade SLU Artdatabanken sitt förslag till en uppdaterad rödlista. Där finns älgen med och den föreslås klassas som nära hotad. Detta på grund av den långa negativa trenden, vilket enligt många bedömare beror på målsättningen i den nuvarande älgförvaltningsplanen, som infördes 2012. Där är ett av målen att minska betesskadorna på skogen.
Enligt Världsnaturfonden, WWF, är detta ett mål som drivits fram av skogsbolagen, men som trots en kraftigt minskad älgstam inte nås. I ett pressmeddelande beskriver miljöorganisationen en oro över hur skogsbolagen fortsätter att driva på för ökad avskjutning.
– Vi är djupt oroade över skogsbolagens inställning till viltet. Älgen fyller en central roll i ekosystemet. När den minskar kraftigt får det på sikt konsekvenser även för många andra arter, som är beroende av älgens betande eller har den som föda, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF, i pressmeddelandet.
Svårt att hitta mat
WWF menar att det finns andra sätt att minska betesskadorna på tallskog än att krympa älgpopulationen. Till exempel att skogsbruket planterar mer lövträd såsom asp och ek som älgarna gillar att äta. I dag ser många skogar i Sverige snarare ut som enformiga plantage, ofta dominerade av tall och gran, vilket gör det svårt för älgen att hitta mat. En större variation av lövträd skapar bättre livsmiljöer för både älgen och många andra arter, påpekar WWF, som också tycker att man bör sätta fler plantor än i dag, när tallskog ändå planteras, för att skapa utrymme för älgens betande.
– Vi människor pressar naturen hårt och många arter har decimerats till ett minimum. Om vi inte vill att älgen ska gå samma öde till mötes är det hög tid att agera, säger Benny Gäfvert.
