Nya ord i fredens tecken

Nästan varje år skriver jag om nyordslistan i En syl i vädret. Men 2024 års nyordslista kändes inte så kul. Grisch, slop, ankkurva, barntorped … I och för sig gillar jag umarellen, den äldre mannen som gillar att följa stora byggprojekt på plats.

Umarell är ett lånord från emilianskan, kanske det enda på svenska. Emilianska talas i Emilia i Italien, där Reggio Emilia-pedagogiken uppkom, och en emiliansk umarel är ursprungligen en liten man. Men numera är det alltså en man som kollar byggen på fritiden – italienska umareller brukar gärna ropa in till byggnadsarbetarna och komma med lite goda råd.

Vänskap, fred och ickevåld

Ordet vänskapsbänk är också fint, och det gav mig en idé. Vi höll ju på med ett nummer om fred, så tänk om det skulle bli en syl i vädret om nyord som har med vänskap, fred och ickevåld att göra? Den första nyordslistan kom 1945, ett år då alla måste ha pratat om fred. Vad har hänt med fredsvokabulären sedan dess?

I början syns inte freden och fredsarbetet alls bland nyorden. Säkert kom det till en del under efterkrigstiden, men de syns inte till på listorna. Inte förrän 1990 kommer det första: sammetsrevolution, ”den omvälvning som ägde rum utan våld i Tjeckoslovakien i slutet av 1989”. 

Det började med att polisen misshandlade en student vid en demonstration i Prag – eller det började säkert tidigare, men den händelsen ledde till protester och så småningom en generalstrejk, ledd av en nybildad paraplyorganisation för oppositionella grupper. Protesterna och strejken handlade inte bara om övervåld från polisen, utan också om krav på demokratisering. De strejkande krävde fria val, flerpartisystem och att det kommunistiska partiet skulle lämna ifrån sig makten.

Redan nästa dag hölls ett möte med representanter från paraplyorganisationen och regeringen samt premiärministern. Dagen därpå ändrades Tjeckoslovakiens grundlag och landet blev en demokrati, som lite senare delades i Tjeckien och Slovakien.

Bildt och danska supportrar

1992 finns ordet roligan med. Roliganer hade kunnat vara huliganer med humor om det inte hade varit ett danskt ord. Det är en dansk fotbollssupporter som inte slåss utan tar det lugnt, alltså roligt på danska. De håller fred, och de har säkert roligare på det sättet.

År 1995 fick Carl Bildt i uppgift att medla för att få slut på kriget i Bosnien, och den 24 oktober ställdes den här frågan i Aktuellt: ”Skall Carl Bildt delta i fredsimplementeringen i det forna Jugoslavien?” Det gjorde Carl Bildt, varpå Daytonavtalet skrevs under av Bosnien och Hercegovina, Jugoslavien och Kroatien, och kriget i Bosnien tog slut. Och vid året slut fanns det nya ordet fredsimplementering med bland nyorden.

Därefter dröjer det länge innan nästa fredsord dyker upp. Om man inte ska räkna med tagga ner, förstås, också från 1995. ”Tagga ner! Gå på bibliotek i väntan på vå­ren. Sjunk ner i någon hemlig hörna och läs en god bok” kunde man läsa i DN i februari 1996. Om fler gjorde det, skulle vi inte få en fredligare värld då?

Mot våld och rasism

Sedan dröjer det till 2014, när kärrtorpa myntas. Att kärrtorpa är att ”göra motstånd mot spridning av nazistisk propaganda och mot nazistiskt våld”, skriver Språkrådet. I Kärrtorp i södra Stockholm demonstrerade några hundra personer mot rasism den 15 december 2013, barnfamiljer, pensionärer och många andra.

Då kom ett gäng på 30–40 nazister och anföll den fredliga demonstrationen med påkar, knogjärn, flaskor, smällare och brinnande föremål. Men demonstranterna drev ut dem i skogen där polisen sedan kunde plocka upp dem. En vecka senare var det en ny antirasistisk demonstration i Kärrtorp, och den fick inte plats på torget. De 16 000 som kom för att visa motståndet mot rasismen samlades på idrottsplatsen istället.

Ryggprotest är från samma år och handlar också om fredliga protester mot rasism. Ordet användes första gången 2008, men blev vanligare 2014. ”Kommunens ordförande i ryggprotest. Kommunfullmäktiges ordförande, en pastor och en fritidspolitiker. Alla vände de ryggen mot SD-ledaren Jimmie Åkessons under hans tal” stod det i Arbetarbladet den 17 maj. 

Det blev början på en fredlig ketchupeffekt på nyordslistorna: fredsring 2015, knäprotest 2016, snällvägg 2021 och som sagt vänskapsbänk 2024. 

En fredsring bildar man runt något man vill skydda. I Lund bildade människor en ring runt ett flyktingboende sedan flera flyktingboenden runt om i landet hade bränts ner. I Stockholm bildades en fredsring runt synagogan av hundratals människor som ville motverka rasism och antisemitism, och en av dem var statsminister Stefan Löfven.

Knäprotesten kommer ursprungligen från USA, där footballspelare ställde sig på knä när nationalsången spelades, i protest mot rasism och övervåld från polisen. I samband med Black lives matter-demonstrationerna, bland annat efter mordet på George Floyd 2020, har poliser också ställt sig på knä för att visa sitt stöd.

Vänligare klimat

Snällväggen från 2021 är ingen protest. Det är en vägg med krokar där man kan skänka eller hämta kläder, och en sådan sattes upp av företagare i Hudiksvall. När SVT var där var väggen full av fina, varma vinterjackor. Initiativtagaren Madeleine Granér Persson berättar att hon har sett det i andra städer – och från början lär idén komma från Iran.

Vänskapsbänken är som sagt från 2024. Många kommuner har placerat ut gulmålade bänkar där man kan sätta sig om man vill prata med någon. Idén kommer från Zimbabwe, och avsikten är att människor ska må bättre av att tala mer med varandra, men också att man ska kunna tala om känslor och svåra saker.

Det räcker inte för att det ska bli fred, men det kan vara ett steg på vägen till ett vänligare samhällsklimat. Små steg är också steg.

En sån här lista blir aldrig perfekt – var villkoren för freden okej, finns det inga bråkiga danska fotbollsfans och var verkligen alla demonstranterna fredliga i Kärrtorp? Men den kan dra upp stora drag, och det verkar som om de fredliga orden blir fler och fler i en tid när de behövs mer och mer.