Energi · En syl i vädret

Bubbelhopp om livet – 2023 års nyord

En syl i vädret tar en titt på nya ord och uttryck som dök upp 2023 och hamnade på nyordslistan. Vad säger det till exempel om läget i Sverige, att vi har plockat upp ett uttryck som ”det svenska tillståndet”? Hur vild är en vild graviditet? Och hur gör man egentligen när man bubbelhoppar?

Fredrik Lindström, På spåret-domare, språkkändis med mera, är skeptisk till Språkrådets nyordslista. Det är ju inga riktiga nyord, säger han i Språket den 27 december 2023, utan mest tillfälliga bildningar som kommer ur vanlig språklig kreativitet. Ta till exempel Barbenheimer, nyordet för en krock mellan två stora filmpremiärer. Hur många dagar lever det?

Programledaren Emmy Rasper protesterar, hon ser nyordslistan som ett dokument över just den vanliga språkliga kreativiteten. Ja, precis. Det intressanta med nyordslistorna är att se vad vi hittar på, år från år, och fundera över varför.

Rakel Bråthén, alias Yoga girl, vilt gravid på en brygga i somras. Foto: Lisa Hallgren/SvD/TT

Vilt, toxiskt och svenskt

På årets nyordlista finns flera ord som handlar om AI-teknik och gängkriminalitet. Det svenska tillståndet hör till de sistnämnda – det är taget från medier i grannländerna, som kallar eländet med dödsskjutningar så. I Sverige har det gett namn åt en antologi och en programserie i UR, båda från 2022. Är det inte typiskt nutidssvenskt att plocka upp ett sånt ord i Sverige? Att vara så fixerad vid hur andra ser en, som en osäker tonåring framför spegeln?

Några andra ord och uttryck som jag tycker är intressanta är bubbelhoppa, grön kolonialism, insynsprincip, neurodiversitet, toxisk positivitet och vild graviditet. Vild graviditet låter ju spännande, så vi börjar från slutet. 

Det vilda i en vild graviditet är att man inte går till mödravårdscentralen på kontroller utan själv tar hand om sig och varelsen i magen. Det är lite kul att människor just i den här tiden, när vi låter oss kontrolleras in på bara skinnet, säger nej och vill kunna själva. Men den vilda graviditeten ska inte vara alltför vild. Den ska gå sin gilla gång, för annars behövs ju den vård man inte ville ha.

Fenomenet är ovanligt i Sverige men vanligare i USA, där vård och kontroller kan kosta en förmögenhet, skriver Aftonbladet.

Om något går illa finns det de som tappert smilar upp sig och kallar det en lärorik erfarenhet. I värsta fall kräver de att andra också ska vara glada och positiva när hemska saker händer dem, för det handlar bara om vilken inställning man har. 

Toxisk positivitet är 2023 års nyord för denna new-age-käcka vägran att erkänna att det gör ont när det gör ont. Det är som med toxisk maskulinitet: Att vara positiv är helt okej. Att vara man också. Men en man som bara lever för att bevisa sin manlighet blir ingen kul människa. Och om man aldrig får vara ledsen, vet man då hur det känns att vara glad?

Sara Lövestams favorit på nyordslistan är neurodiversitet. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Kognitiv mångfald

Neurodiversitet är lagom obegripligt om man inte redan vet att det står för neuropsykologisk eller kognitiv mångfald. Det handlar om att vi och våra hjärnor fungerar olika, och att det inte bara är ett problem. Även om det kan vara det också.

Språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som också är med i Språkets nyordsupplaga, jämför neurodiversitet med hur ordet funktionsvariation från början var tänkt. Båda är ord för att vi är olika och får vara det. Att funktionsvariation numera används som synonym till funktionsnedsättning beror på en missuppfattning.

Sara Lövestam förklarar att det finns ”en väldigt stark stolthetskänsla inom funkisgrupper”. Hon nämner till exempel taggen #Actuallyautistic i sociala medier, och skämten om ”neurotyper” bland personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Neurotyp är alltså npf-jargong för någon som inte har till exempel autism eller adhd utan fungerar mer som de flesta.

Språkrådet har hittat ordet neurodiversitet i Chefstidningen, i en artikel från juni 2023 om en rekryteringskonsult som ”har nischat sig mot mångfald och särskilt neurodiversitet, det vill säga variation i kognitiva förmågor”. Men det myntades redan på 1990-talet av en australisk sociolog. Engelska Wikipedia har en lång, bra artikel om det – läs gärna!

”Ekosystem framför litium” står det på skylten. Här anläggs en stor litiumgruva i Nevada, trots grannarnas protester, och man kan nog kalla det grön kolonialism. Foto: Rick Bowmer/AP/TT

Bubblor och kolonialism

Insynsprincip låter oförargligt – det är en sorts offentlighetsprincip light för privata företag. Men om någon börjar tala om att införa insynsprincipen för myndigheter ska varningslamporna börja blinka, för då handlar det antagligen om att avskaffa offentlighetsprincipen.

Grön kolonialism låter också förrädiskt snällt, som kollo i spenaten. Men ett exempel på grön kolonialism är när man lägger beslag på landområden för att till exempel få fram fossilfri energi, utan att bry sig om andras behov. ”Koldioxidneutrala” betongfabriker som förstör den gotländska berggrunden kan vara ett exempel.

Ordet bubbelhoppa bygger på tanken att vi lever i bubblor, alltså kretsar eller subkulturer med olika normer, seder och idéer, och det gör vi ju. Jag undrar bara om vi verkligen gör det mer än förr eller om det bara syns tydligare på nätet. Att bubbelhoppa är i alla fall att lämna sin egen bubbla och besöka någon annans för att vidga sina vyer. En bra ambition för det nya året.