Global världsregering, kapitalismens eventuella framtid och en sci-fi-klassiker. Dessutom fnitterdjur, reformiver bland de hädangångna och banbrytande konst. Syres redaktion tipsar om vidare läsning på temat visioner.
Klimatklassiker som inger både hopp och fruktan
I romanen Framtidsministeriet från 2020 tar science fiction-författaren Kim Stanley Robinson upp högst verkliga framtidsscenarier i en allt varmare värld. Miljoner människor dör i en värmebölja i Indien med extrem hög luftfuktighet, så kallad wet bulb. Isarna smälter och människor svälter. Klimatterrorister börjar begå våldsdåd. Men det finns också hopp. Ett nytt sekretariat inom FN – Framtidsministeriet – lyckas övertala världens riksbanker att skapa ett gemensamt koldioxidmynt för att det ska vara ekonomiskt lönsamt att stoppa utsläppen – en idé som ingenjören Delton Chen först kom på, och som du kan läsa om här. Framtidsministeriet (utgiven på svenska av Ordfront 2024) har blivit en klassiker bland många klimataktivister.
Anna Langseth
Jordbok ger svindel och tröst
På bara 64 sidor tar den prisbelönta författaren och illustratören Matilda Ruta med oss på en svindlande resa genom jordens historia från begynnelsen av stjärnstoff till dagens biologiska mångfald. I Jordbok: Tiden (Natur och kultur 2022) värjer inte för det akuta massdöende som vi befinner oss i nu – ”Det stora mullret ” kallar hon det. När huvudpersonen förstår att det är människan som skapar krisen vill hon inte längre vara människa, utan hellre katt. Men då får läsaren se en hel sida med beskrivningar av vad människan också är: Kärleksdjur, fnitterdjur, kuddkrigsdjur, uppfinnardjur …En liten fluga berättar att vi inte måste skapa just död och förstörelse utan att nästan allting är möjligt för oss när vi tar hand om varandra och lyssnar. Med fina illustrationer, värme, humor och svindlande perspektiv tröstar boken både barn och vuxna en aning mitt i krisens överväldigande tyngd. För barn 6-9 år.
Anna Langseth
Andra världar och andevärldar
Intresset för det esoteriska brukar gå i vågor, och den senaste av modell större får väl sägas ha tagit fart när konstnären Hilma af Klint introducerades för allmänheten i Moderna museets stora utställning 2013. Om det är samma våg eller en ny krusning får vara osagt, men när Kungliga biblioteket helt nyligen arrangerade en föreläsning om spiritism blev folk nekade i dörren för att besökarantalet överskridit det tillåtna.
Men det var runt förra sekelskiftet som spiritism, teosofi och liknande företeelser hade sin verkliga hype, och af Klint och flera av hennes konstnärskollegor sade sig kanalisera kraft från andarna direkt in i penseldragen. Detta uteslöt inte visioner för samhällsförändring i sinnevärlden. I Per Faxnelds bok Det ockulta sekelskiftet (Volante 2020) kan vi läsa att författaren och målaren Lucie Lagerbielkes tankesystem ägde ett ”utopiskt, samhällsreformistiskt anslag” som bland annat innefattade klädreformer för kvinnor, förslagsvis löst sittande plagg av egyptiskt snitt. Andevurmen var mer eller mindre global och det var oftast kvinnor som agerade medium vid seanser, något som också kunde ge dem en plattform de annars inte hade. ”Påfallande ofta handlade budskapen från de amerikanska andarna om nödvändigheten av kvinnlig rösträtt, slaveriets avskaffande, vegetarianism och andra progressiva förslag”, skriver Faxneld i kapitlet om systrarna Fox som gjorde sensation i USA i mitten av 1800-talet.
Katarina Andersson
Sikta mot stjärnorna med uppdragsdriven kapitalism
Hur vi kan ändra kapitalismen inifrån, så att den bättre kan möta dagens många kriser och globala utmaningar, är det fokus författaren och professorn i innovationsekonomi Mariana Mazzucato har haft under sin långa karriär. I boken Sikta mot stjärnorna: Hur uppdragsdriven innovation kan förändra kapitalismen (Verbal förlag 2021) tar hon utgångspunkt i det enorma projekt som månlandningsprogrammet var under 60-talet, och de många positiva sidoeffekter som det ledde till. (Vad sägs om kompakta mobilkameror, repfria glasögon, vattenreningssystem och bärbara datorer för att bara nämna några?)
Utifrån detta exempel beskriver hon hur politiken i dag lite grann har abdikerat från att ta ansvar och att ha visioner, men att staten har en enorm potential i att sätta upp ambitiösa mål, och sedan knuffa företagande och innovation i rätt riktning, samtidigt som staten själv kan bli en mer aktiv aktör. Hon kallar det för ”uppdragsekonomi” (mission economy), där en aktiv stat med tydligt uppsatta mål kan skapa nya oväntade innovationer och leda till en bättre framtid. Samtidigt återfinner vi en känsla av gemensamt syfte. Mariana Mazzucato har varit rådgivare till politiska ledare runtom i världen och tidningen Wired har utsett henne till en av 25 ledare som formar kapitalismens framtid.
Madeleine Johansson
Global världsregering nu!
Den som vill ha extra allt till sina visioner kan med fördel vända sig till Torbjörn Tännsjö. I sin senaste bok Från despoti till demokrati (Fri tanke 2024) presenterar filosofen och samhällsdebattören lösningen på vår tids gigantiska utmaning, nämligen hur vi ska rädda mänskligheten och allt liv på jorden från det existentiella hot som global uppvärmning, krig och fattigdom utgör. Enligt Tännsjö finns det bara ett sätt: vi måste instifta en global världsregering. Inte nog med det, en despotisk sådan, som kan ligga till grunden för en framtida global demokrati. Buckle up.
Katarina Andersson
