Glöd · Debatt

DCA-avtalet kan fortfarande stoppas av riksdagen

Omröstning i riksdagen om Natomedlemskap i mars 2023.

Det militära samarbetsavtalet med USA, DCA, skrevs under i december, men gäller först när riksdagen har röstat ja till det. Om den gör det. Johanna Deinum uppmanar de folkvalda att åsidosätta partipiskan, lyssna på sina väljare och vara deras röst.

Sedan januari 2023 har det pågått förhandlingar mellan Sverige och USA om ett avtal som gör det lättare för amerikanska soldater att öva och verka i Sverige. Den 5 december 2023 blev det svenska DCA-avtalet underskrivet. Så vitt jag kan se blev förhandlingarna offentliga först i oktober 2023.

Syftet med avtalet, det bilaterala Defence cooperation agreement (DCA) mellan USA och Sverige, är att det blir enklare för USA att agera militärt i Sverige utan att gå genom Nato. USA ges med avtalet, utan att kunna hindras, möjligheten att främst beakta sina egna intressen! Det kan man inte bortse från. De övriga skandinaviska länderna har undertecknat liknande avtal.

På regeringens hemsida står det: ”För att avtalet ska träda i kraft behöver riksdagen godkänna avtalet och besluta om författningsändringar som krävs för att genomföra det. Behandling i riksdagen följt av ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024.”

Observera hur säkra de som skriver på regeringens hemsida är på att riksdagens ”förtroendevalda” medlemmar kommer att rösta ja till det bilaterala DCA-avtalet, som innebär att Sverige delvis raderas ut som självständig nation. Företräder de medborgarna?

För att DCA-avtalet ska gälla måste Sveriges riksdag godkänna det. Riksdagen måste dock först rösta om ifall Sverige ska överlåta visst myndighetsansvar på USA. Med DCA kommer sådana överföringar att göras, då USA får vidsträckta rättigheter i de utpekade baserna och i deras närområde, juridiken angående amerikaner som gör sig skyldiga till brott med mera. Därför krävs kvalificerad majoritet i riksdagen för DCA, det vill säga 3/4 och att minst hälften av ledamöterna är närvarande vid röstningen.

På regeringens hemsida finns avtalet att läsa, men ingenting står i texten om huruvida det krävs en kvalificerad majoritet i riksdagen för att godkänna DCA-avtalet, och när omröstningen ska ske.
DCA-avtalet är vagt utformat och mångtydigt. Det bilaterala DCA-avtalet, helt skiljt från Nato, innebär i princip att USA, en militär stormakt, suveränt behärskar baser på 17 orter i Sverige. Dessutom får de röra sig fritt på hela det svenska territoriet med flyg, fartyg, ubåtar, tanks med mera. Sammanlagt i Norge, Sverige och Finland finns 44 DCA-baser. Baserna utgör ett nätverk av mer än 700 liknande baser runtom i världen som USA:s militär bemannar, där USA har liknande DCA-avtal. USA har redan kärnvapen placerade på sex baser i Europa!

Även om Norden inte har förklarats kärnvapenfri zon tillåter inte Danmark, Norge eller Island att kärnvapen stationeras på deras mark i fredstid. I det svenska avtalet finns ingen klausul att kärnvapen inte får placeras och transporteras på eller över svenskt territorium. Därmed kan ”fienden” tro att det finns av USA utplacerade kärnvapen i Sverige och risken ökar att Sverige anfalls med kärnvapen. Jag kan inte heller förstå annat än att USA också skulle kunna starta krig mot andra länder från Sveriges territorium, vilket Sverige inte skulle kunna stoppa. Sverige blir då inom minuter ett militärt mål för dem som attackerats! Om Sveriges riksdag ratificerar DCA-avtalet, med eller utan kärnvapenklausul, minskar säkerheten för Sverige.

Har Sveriges befolkning och riksdagsledamöter kunnat bilda sig en rättvisande bild av DCA-avtalets innebörd och möjliga konsekvenser? Förutom en genomgång av ”utgivarna” finns några insändare i tidningar, 15 minuter den 6 december 2023 i Sveriges Radio P1 och 2 minuter på SVT – är det allt? Det har inte publicerats skarp, kritisk, mångfasetterad analys av DCA-avtalet i stora medier av oberoende sakkunniga. Är det bara intressenter som regeringens företrädare, till exempel försvarsminister och doktor i krigsvetenskap, som fått tillgång till SVT och fått lägga fram ”sin” sak? Har Nato Strategic communications center of excellence, som får cirka 150 miljoner kronor per år sedan 2017 av svenska skattemedel, varit med och påverkat och rådgjort med media och ledande personer? kan man med rätta fråga sig. Vem känner till detta bidrag?

Dessa analyser/debatter om DCA-avtalets vara eller icke vara borde föras inför öppen ridå mellan många engagerade opponenter i de stora media, DN, SvD, SR och SVT. Syftet är att ge svenska folket underlag för att kunna ta ställning till vad DCA-avtalet innebär. I den bästa av världar borde det därefter utföras en kvalificerad gallupundersökning av vad medborgarna verkligen anser om planerade författningsändringar och själva DCA-avtalet. Resultatet borde läggas som grund när de förtroendevalda riksdagsledamöterna röstar.

Men något är på gång. Häromdagen lämnades det in en välformulerad interpellation, 2023/24:408, om beslutsprocessen kring DCA-avtalet. Vidare finns namninsamling på Folk och fred, på Facebook och en kampanj till riksdagens alla partier.

Till förtroendevald riksdagsledamot: Du får åsidosätta partipiskan och försöka ta reda på om dina väljare vill ha ett DCA-avtal utöver Natomedlemskap, och rösta i enlighet med deras uppfattning.

En sakuppgift om vad som krävs för att riksdagen ska kunna rösta igenom DCA-avtalet är korrigerad den 9 februari klockan 8.59.