I en ny granskningsrapport får Sverige kritik av FN på en rad punkter för att inte leva upp till FN:s Funktionsrättskonvention. Sverige har förbundit sig att följa konventionen sedan 2009.
– Nu har regeringen en lång att-göra-lista för att leva upp till FN:s rekommendationer och krav. Funktionsrättskonventionen måste bli lag i Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige, i ett pressmeddelande.
Sverige har ratificerat FN:s Funktionsrättskonvention och är bunden att följa den sedan 2009. Men trots det har den inte införlivats i svensk lag. I början av mars förhördes regeringen av FN:s funktionsrättskommitté i Genéve om hur Sverige lever upp till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och nu har rapporten publicerats – med en rad rekommendationer.
Bland de positiva kommentarerna lyfts bland annat att Sverige numera inkorporerat barnkonventionen i svensk lagstiftning, samt inrättat ett institut för mänskliga rättigheter.
Många rekommendationer
Men listan med kritik är längre. Bland annat rekommenderas Sverige att göra en systematisk översyn av de nationella lagarna så att konventionens krav respekteras samt att upprätta handlingsplaner som utgår från ett människorättsperspektiv.
Kommittén oroas också över att budgeten för att förverkliga de rättigheter som konventionen beskriver har minskat under en lång tid.
– FN bekräftar vår bild av en negativ utveckling inom flera områden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Nu behöver vi en gång för alla en funktionsrättspolitik som är baserad på rättigheter och som innehåller konkreta reformer som gör verklig skillnad i människors vardag, säger Nicklas Mårtensson på Funktionsrätt Sverige.
Några av de mer specifika rekommendationerna handlar om att Sverige bör förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer, att säkerställa jämlik tillgång till personlig assistans över landet (inklusive för de som förlorat insatsen 2015-2022 och till personer över 66 år) samt att anta en nationell strategi för att gå från en segregerad utbildning till inkluderande utbildning, och även förbättra tillgängligheten och individuella lösningar utifrån alla typer av funktionshinder i skolan.
Sverige rekommenderas också göra mer för att stärka systemet för stöd för barn med funktionsnedsättning så att de kan leva med sina familjer eller växa upp i familjemiljöer i stället för institutioner.
Även möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att överklaga beslut och utkräva rättigheter när kommuner och regioner inte följer konventionen behöver stärkas, enligt FN.
Vill se dialog
Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter, säger i ett pressmeddelande att man är oroade av den tillbakagång som syns i Sverige.
– Rekommendationerna visar att Sverige behöver ta sig an konventionen på ett annat sätt, till exempel i lagstiftning, budget och handlingsplaner. Institutet önskar föra en dialog med regeringen och funktionsrättsrörelsen om hur rekommendationerna kan följas upp, säger han.
En rekommendation från FN handlar om att i högre grad involvera funktionsrättsorganisationerna i arbetet, något som Fredrik Malmberg instämmer i.
– Vi ser fram emot att detta arbete kan ta fart nu när vi har slutfört rapporteringen till kommittén och kommit längre i uppbyggnaden av institutet. I det arbetet tar vi med oss erfarenheter från de dialoger vi hittills har haft, bland annat i samband med framtagandet av vår alternativrapport, säger han i pressmeddelandet.
Nicklas Mårtensson på Funktionsrätt Sverige är positiv till rekommendationen.
– Vi är glada över att FN bekräftar vår viktiga roll. Vi förväntar oss nu att regeringen följer FN:s rekommendationer och ger oss förutsättningar att bedriva vårt arbete med att skapa ett bättre och mer inkluderande samhälle för alla.
