Nu kommer den snart, utredningen som ska föreslå en plikt för myndigheter att ange papperslösa som kommer i deras väg. I vården märks redan en oro – det är fler patienter som ringer och frågar om sekretess, säger distriktssköterskan Mathilda Gray på Röda korsets vårdförmedling till facktidningen Vårdfokus. Många av dem tror att det redan finns en angiverilag.

Om vi verkligen får en sådan kommer det att leda till att människor inte vågar söka vård, säger hon. Vilket i sin tur leder till att många blir sjukare och att en del dör i förtid. Barn kommer inte att våga gå till skolan och kvinnor som är utsatta för trafficking kommer att ”tryckas allt längre ut i det så kallade skuggsamhället”.

Ja, det är svårt att se hur en angiverilagstiftning inte skulle få den effekten. Tilliten till välfärden kommer att minska, inte bara bland dem som själva riskerar utvisning. Vem skulle ha förtroende för en lärare som får barnens vänner utvisade eller en läkare som anger ens medpatienter?

Det kommer att vara många som vägrar – förhoppningsvis de flesta. Nyligen ordnade facken i välfärden en demonstration mot angiverilagen, med plakat med texter som ”Vi anger inte” och ”Jag är läkare, inte gränspolis”. Demonstranter som DN intervjuade sa att de inte tänkte ange någon. Asylrätten och mänskliga rättigheter väger tyngre, säger en. Vår relation bygger på förtroende, säger en annan.

Så resonerar väl i allmänhet människor som väljer den sortens yrken. Annars hade de valt att syssla med något annat. Men några kommer ändå att acceptera sin roll som angivare, och av dem kanske några även är villiga att skvallra på kolleger som vägrar. Vilket kommer att få stämningen i deras personalgrupper att sjunka som en sten.

Men framför allt kommer fler att, som Mathilda Gray säger, att tryckas längre ut i skuggsamhället. Människorna det handlar om är här för att de inte kan återvända dit de kom ifrån. Det kommer inte att förändras av att fler kommer att vara sjuka utan att få någon behandling, eller för att fler barn blir utan skola.

Frågan om ifall just vården, skolan och delar av socialtjänsten ska undantas finns med i utredningen. Men dels finns det mycket annan offentlig verksamhet som inte ingår – biblioteken och kollektivtrafiken, till exempel, dels finns det ingenting som säger att regeringen kommer att gå på den linjen även om det är vad utredarna förespråkar.

Exakt vad utredningen kommer att föreslå, och hur regeringen kommer att se på det, får vi se den 29 november. Under tiden planerar förhoppningsvis lärare, läkare, socialarbetare, bibliotekarier med flera hur de kan stödja varandra i att följa sin yrkesetik och sin inre anständighet framöver.