Radar · Inrikes

”Punktskriften är viktig – oavsett digital utveckling”

Nästa år, 2025, var det 200 år sedan Louis Braille lanserade punktskriften, enligt Synskadades riksförbund, som vill att tillgången till punktskrift ska öka i Sverige.

I morgon, den 4 januari, uppmärksammas punktskriften, läs- och skriftspråket där personer med synskador läser med fingrarna i stället för ögonen. I år är det fem år sedan FN introducerade världspunktskriftsdagen.

Omkring 1 000 personer i Sverige använder punktskrift som sitt huvudsakliga sätt att läsa och skriva, skriver Synskadades riksförbund i ett pressmeddelande.

– Punktskriften är viktig, oavsett den digitala utvecklingen. Det behövs ökad medvetenhet i samhället i stort och bland punktskriftsanvändare om att gravt synskadade och blinda behöver lära sig punktskrift. Här finns behov av utbildning och informationsinsatser, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades riksförbund.

År 1825 lanserades punktskriften av fransmannen Louis Braille, som blev blind genom en olycka när han var tre år. Braille gick i en skola för blinda och lärde sig läsa det latinska alfabetet genom ett system med upphöjda bokstäver. Han blev lärare för blinda och kom att utarbeta punktskriften.

Behövs fler skyltar

I samband med världspunktskriftsdagen i fjol skrev Finn Hellman, styrelse­ledamot i Synskadades riksförbund Göteborg, insändaren ”Se till att punktskrift finns överallt i samhället”.

I den beskriver han hur det är att inte veta om han går in i rätt omklädningsrum.

”Tänk dig att du aldrig säkert vet vilket omklädningsrum du står utanför. Det finns nämligen ingen skylt som avslöjar det för dig. Du kan försöka uppfatta röster där inifrån, men det kanske ser märkligt ut om du lägger örat mot dörren. Du får helt enkelt haffa första bästa förbipasserande och fråga vad det står på skylten som du inte kan läsa”, skriver han.

Han vill att det ska finnas skyltar med punktskrift på fler ställen.

”Samhället i stort är långtifrån tillgängligt för alla. Precis som det behövs fler rullstolsramper och hörselslingor behöver skriftlig information bli tillgänglig för oss som läser med fingrarna”, skriver han.

Tekniken utmanar

Niklas Mattsson säger att en mindre del av de synskadade behärskar punktskrift, och trycker på vikten av att alla synskadade barn i Sverige ska erbjudas möjlighet att lära sig det.

– Vi tycker att det borde vara en självklarhet att barn som inte ser – precis som barn som ser – lär sig läsa, i detta fall punktskrift. Den digitala utvecklingen är fantastisk på många sätt, men vi ser att större möjligheter att lyssna är ett litet hot mot punktskriften, och att inte alla som behöver lär sig det. Att veta hur ord stavas är en kunskap, säger han.

Att kunna punktskrift gör till exempel att en person kan rösta hemligt i val, är ett av flera exempel. Synskadades riksförbund arbetar för att öka användningen av punktskrift och ett krav är att fler ska märka förpackningar med punktskrift, som receptbelagda läkemedel är genom en EU-förordning.

– Bortsett från Annas pepparkakor, som har punktskrift, har få varor det. För blinda eller personer med grav synnedsättning skulle det underlätta mycket om förpackningar och burkar i till exempel mataffären hade punktskrift. Vi hoppas att andra kommer att följa deras exempel, säger Niklas Mattson.

Punktskrift

Punktskrift baseras på sex upphöjda punkter i en stående rektangel, där olika kombinationer skapar siffrorna i alfabetet.

Synskadades riksförbund vill säkra tillgången till punktskrift genom bland annat:
– Reglera rätten till punktskrift i skollagen. I dag ser tillgången till utbildning och material olika ut i landet.
– Inför en akademisk punktskriftsutbildning. Ett regeringsuppdrag bör uppdra ett lärosäte att starta en sammanhållen synutbildning.
– Säkerställ litteratur. Skön- och facklitteratur ska ges ut i punktskrift i nära anslutning till att böcker publiceras.
– Märk förpackningar med punktskrift. I dag är få förpackningar märkta, undantaget är receptbelagda läkemedel där en EU-förordning styr.

Källa: Synskadades Riksförbund