Försöksdjur ska enligt lagen behandlas väl och inte utsättas för lidande eller sjukdom i onödan. Men om djurförsöken är godkända av en djurförsöksetisk nämnd har djuren inget skydd, skriver Johan Löfgren.
DEBATT. Karolinska institutet forskar, som enda svenska institution, alltjämt på primater. Här nyttjas makaker, och det sker för att ”… Apor används i djurförsök endast när andra djurarter inte kan användas och främst i studier om hjärnan, hiv/aids och malaria. De är nödvändiga för detta arbete genom sitt nära släktskap med människan …” (nyheter.ki.se den 27/3 2017).
Sverige införde år 2003 ett generellt förbud mot djurförsök på människoapor och gibboner. Det ansågs inte etiskt försvarbart att forska på dessa individer på grund av det nära släktskapet med människan. Men hur står sig motiveringen till att människoapor och gibboner erhåller en form av skydd, samtidigt som andra primater får användas i försöksverksamhet? I synnerhet när det är argumentet om släktskap som tas upp.
I en studie presenterad hos Penn state Eberly college of science framkommer det att exempelvis rhesusmakaker har 97,5 procent av sitt dna gemensamt med människor. Att gibboner och människoapor inte får forskas på med anledning av nära släktskap borde således innebära att gibboner har mer gemensamt dna med människor. Så är det inte. Exempelvis har vitkindad gibbon till 96 procent samma dna som människor.
Om ”nära släktskap” ska anses ligga till grund för ett höjande av ickemänskliga djurs status, vilket lagstiftare alltså ansett, då hade samtliga primater inkluderats i förbudet.
Att människor tar fram medicin till priset av makakers lidande gynnar givetvis inte makakerna själva överhuvudtaget, de lider i det tysta. Nu hade säkert någon velat inflika det som även Centrala
djurförsöksnämnden gör på sin hemsida. Nämnden lyfter fram vad de anser vara en av de viktigaste principerna inom djurskydd, texten kommer från djurskyddslagens 2 kapitel 1 § och börjar med ”Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande”.
Men sen är det som om de lägger krokben för sig själva och glömmer ta med resten av texten ur den aktuella paragrafen.
”… och sjukdom. Djur som används i djurförsök ska inte anses vara utsatta för onödigt lidande eller sjukdom vid användningen om denna har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd.”
Och bara så där kan vi konstatera att alla de djur som används i försök som godkänts av en etisk nämnd inte ens kan räkna med en av de viktigaste principerna inom djurskyddsområdet. Det är värt att ha i åtanke nästa gång det pratas om högt ställda krav på djurskydd inom djurförsök.
