Livet på jorden är beroende av havet – ändå håller vi på att förstöra Östersjön, skriver Maria Ljung. Hon uppmanar oss att tillsammans ta hand om haven och minska vår påverkan på det.
DEBATT. Östersjön har ett unikt ekosystem, det är ett semestermål, en arbetsplats, havslandskapet inspirerar konstnärer och låtskrivare till nya verk, det är ett vackert och älskat hav. Men som alla medaljer har även Östersjön en baksida. Det är i dag ett av världens mest förorenade hav med en död bottenyta större än Danmark. Övergödning, överfiske, sjöfart och utsläpp av miljöföroreningar har gjort Östersjön till ett hav i kris.
Livet på jorden är helt beroende av havet. Havet producerar omkring hälften av allt syre vi människor andas, det reglerar temperaturer på jordens yta, skapar väder och vind och är en viktig motor i vattnets kretslopp. Under ytan i Östersjön finns växter och djur, som tillsammans utgör byggstenarna i havets marina ekosystem. Men vi människor håller på att förstöra allt detta genom vårt sätt att leva och agera. Överfiske och övergödning är de främsta anledningarna till algblomning och de största hoten mot att hålla det friskt och levande. Ökande sjöfart, bullrande undervattensbuller är andra stora hot.
Strömmingsbeståndet i Bottniska viken har sjunkit till kritiska nivåer. De senaste 10–12 åren har det totala beståndet halverats. Det riktade fisket efter sill och strömming i Sverige utförs av några få jättelika industritrålare, de utgör den helt överväldigade faran för beståndet. Det är dessa tjugotal fiskefartyg från västkusten som har monopol på fisket. Dessa fartyg är så stora att de tillsammans tar upp 95 procent av Sveriges fiskekvot. Rent resursmässigt är trålningen dessutom närmast bisarr, då fångsten blir till fiskmjöl som används som foder åt odlad lax.
Fiskenationerna runt Östersjön fortsätter obekymrat mot en total utrotning av ett för havets ekosystem så viktigt sill- och strömmingsbestånd. Den svenska regeringen har i EU drivit linjen att industritrålningen inte ska begränsas. Ansvarig minister Peter Kullgren (KD) är inte heller bekymrad över detta, trots allt forskningsstöd om dess skadlighet.
Men trålarna tar inte bara alltför stora mängder strömming – de trålar bokstavligt talat ut vartenda levande väsen i Östersjön. Utöver all fisk och andra levande varelser i vattnet som maneter, sjöstjärnor, krabbor, kräftor, maskar, sjögurkor, anemoner, sjöpennor, ormstjärnor och musslor som de tar med sig så förstörs även livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs.
De cirka 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet till Östersjön påverkar havet negativt bland annat genom jordbruk, reningsverk, avlopp, industri och trafik som ger ifrån sig framför allt kväve, fosfor och gifter som hamnar i havet.
Vi sitter kanske inte alla i samma båt, men havet, Östersjön, är detsamma och det kräver vår gemensamma omvårdnad och att vi arbetar med naturen, inte emot den. Vi måste minska onödig påverkan på det marina livet. Vi måste öka vår medvetenhet, och det finns en term för det: havsmedvetenhet. Havsmedvetenhet handlar om att ha en förståelse för och kunskap om havet, hur det påverkar människor och hur vi påverkar havet. Oavsett om vi bor nära havet eller med massvis av mil till närmsta kust så påverkar våra val hur havet mår. I det stundande EU-valet har vi även en chans att välja in politiker som står upp mot industrifiskelobbyn, föroreningar, sjöfart med negativ påverkan och istället intresserar sig för Östersjöns överlevnad.
Så låt oss ta alla de chanser vi har för att tillsammans göra det rätta för Östersjön, från botten ända upp till ytan, och allt däremellan!
