Radar · Nyheter

Rapport ger förslag på bättre stöd för nyanlända flickor

Utöver nyanlända flickors vittnesmål i den nya Fathima-rapporten är det en bred arsenal av krav som riktas till regering, kommuner, organisationer, föreningar och skolan.

I dag släppte Rädda barnens ungdomsförbund Fathima-rapporten, som handlar om utmaningar för flickor med erfarenhet av flykt eller att vara nya i Sverige. I rapporten står deras vittnesmål och deras rättigheter enligt Barnkonventionen i fokus.

Tjejer med erfarenhet av flykt upplever stor oro och stress – och lämnas ensamma att hantera den. Skolan, kommunen och civilsamhället sviker sina skyldigheter enligt Barnkonventionen gentemot tjejer som är nya i Sverige, skriver Rädda barnens ungdomsförbund om rapporten. Utdragna asylprocesser, lång väntan på att börja skolan, att behöva flytta mycket, bristande information och svag ekonomi är några exempel som gör det svårt att vara ny i Sverige.

– Övergripande lyfter rapporten fram att tjejer som är nya i Sverige upplever höga nivåer av oro och stress. Det beror mest på politiken i dag, osäkerheten kring om man får eller kommer att få behålla uppehållstillstånd. Men det handlar också om skolan, att det saknas anpassat stöd för att ta del av viktig information, säger Anna Luna Hedin, projektledare för Fathima på Rädda barnens ungdomsförbund.

Fathima är samtalsgrupper för tjejer och icke-binära med erfarenhet av flykt mellan 12–18 år boende i Skåne.

Anna Luna Hedin, projektledare för Fathima, säger att det som är unikt med Fatimarapporten och -projektet är att tjejernas egna röster, erfarenheter och krav får stå i fokus. Foto: Fathima/Rädda Barnens Ungdomsförbund

Bred arsenal av krav

”Vi har alla upplevt samma saker, oavsett om vi kom hit 2009, 2016 eller 2022. Det är dags för förändring på riktigt! Vi vill inte att de tjejer som precis kommit hit eller som kommer i framtiden ska behöva uppleva det här. Alla behöver göra mer – skolan, kommunen, civilsamhället – så att vi inte sviker tjejer som kommer hit. Som tur är har vi också massor med idéer och förslag på förbättring gällande mottagande, skolan, mötesplatser/fritidsaktiviteter, samt inflytande och delaktighet,” står det i rapporten.

Utöver flickornas vittnesmål i rapporten är det en bred arsenal av krav som riktas till regering, kommuner, organisationer, föreningar och skolan.

– För att nämna några så handlar de första om migrationspolitiken, både vi och tjejerna vill till exempel se kortare väntetider för uppehållstillstånd och att göra permanenta till norm igen. Sedan vill vi att organisationer och föreningar jobbar mer uppsökande, så att flickor får information om aktiviteter, hur man blir medlem och hjälp att komma in i samhället. I skolan vill vi att mer tid och resurser läggs på att alla förstår sina möjligheter och till exempel kan välja ett teoretiskt program i gymnasievalet, säger Anna Luna Hedin.

Barnkonventionen

Barns mänskliga rättigheter regleras primärt av FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Barnkonventionen säger att barn har särskilda rättigheter och att dessa rättigheter är statens ansvar. Sverige gjorde Barnkonventionen till lag 2020.

– Det som är unikt med Fatimarapporten och -projektet är att det är tjejernas egna röster, för det är en grupp man ofta pratar om men sällan får prata för sig själv, deras erfarenheter och krav som får stå i fokus. Vi ser hur klimatet kring dessa barns rättigheter hårdnar, vilket får många aktörer att backa, men vi måste driva på för att stärka rättigheterna för tjejer som behöver fly till eller som av andra anledningar kommer till Sverige, säger hon.

Rädda barnens ungdomsförbund beskriver sig som ett queerfeministiskt och antirasistiskt förbund av barn och unga för barn.