Såväl miljöorganisationer som forskare riktar kritik mot regeringens utredningsdirektiv som presenterades i fredags om vilka styrmedel som behövs för att Sverige ska kunna nå sina klimatåtaganden i EU. ”Att fördröja åtgärder är inte ett alternativ”, säger Deliang Chen, klimatolog vid Göteborgs universitet.
Utredningen ska bland annat föreslå hur reduktionsplikten ska fungera och hur fossila bränslen ska fasas ut till 2045 ”utan att belasta hushåll och näringsliv med höga kostnader”.
Men kritiken mot utredningen kommer från flera håll. Kristina Östman, enhetschef för klimat på Naturskyddsföreningen, säger till TT att det ser ut som att regeringen ger sig själv ett frikort för att inte göra mer på området när de tillsätter en utredning som ska vara klar först i maj 2026, det vill säga få månader innan nästa val.
— Regeringen har ägnat första halvan av mandatperioden till att bedriva en klimatfientlig politik som ökar utsläppen och nu väljer de att luta sig tillbaka.
Även från forskarhåll hörs oroade röster. Deliang Chen, klimatforskare vid Göteborgs universitet, skriver i ett mail till Syre att det behövs ”omedelbar” politik.
”Kräver omedelbar och effektiv politik”
”Jag delar oron över att klimatförändringarna inte har prioriterats, även när vi snabbt närmar oss Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning. Den brådska som IPCC lyfter fram kräver omedelbar och effektiv politik. Att fördröja åtgärder är inte ett alternativ.”
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, poängterar hur viktiga delmålen till år 2030 är.
– Det är viktigt att säkerställa att utredningen inte blir en anledning till att vänta med klimatåtgärder nu och de närmaste åren. Om delmålen i det klimatpolitiska ramverket till 2030 inte nås, är det en klar ambitionsminskning. Detta både för att alla utsläpp över tid ökar klimatförändringen, och för det blir svårare att minska utsläppen ännu mer under en kortare tid när vi närmar oss 2045, skriver han i ett mail.
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, är kritisk bland annat till det som inte ska utredas. I direktiven står bland annat att utredaren inte ska lämna förslag på skatteområdet.
— Utredaren förses med munkavle på de viktigaste styrmedlen, både för utsläppsminskning och ökad acceptans. Det är jättekonstigt, säger han till TT.
”Smögs ut” på en fredageftermiddag
Lorentz Tovatt, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet är inne på samma spår i en kommenterande text på Klimatgranskaren.
”Inte heller lyfts idén om ett nationellt utsläppshandelssystem fram i direktiven, något som klimatminister Romina Pourmokhtari gång på gång lyft fram som alternativ till reduktionsplikten och de andra åtgärderna som regeringen slopat”, skriver han.
Han är också kritisk till att nyheten smögs ut på en fredag ”när de flesta förberedde sig för ledighet”.
”Idén är att man presenterar en jobbig nyhet när de flesta journalister är på väg att ta helg, så slipper man de stora rubrikerna och de jobbiga frågorna. När måndagen kommit har många hunnit glömma eller gått vidare med annat”, skriver han och tillägger:
”Och det är precis så som regeringen verkar hantera klimatnyheter.”
Fakta: Styrmedelsutredningen
Styrmedelsutredningen ska redovisas senast den 4 maj 2026, och utredaren ska bland annat:
- föreslå hur reduktionsplikten bör utvecklas
- analysera om och i så fall vilka andra styrmedel som på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt tillsammans med andra åtgärder säkerställer att Sveriges klimatåtagande i EU nås och som bidrar till en utfasning av fossila bränslen senast 2045
- övergripande kartlägga hur jämförbara EU-medlemsstater planerar att gå tillväga för att minska användningen av bränslen och drivmedel
- föreslå hur utfasningen av fossila bränslen till 2045 ska kunna ske på ett acceptabelt sätt som inte får skadliga effekter för delar av landet eller samhället
- lämna nödvändiga författningsförslag
I uppdraget ingår inte:
”Utredaren ska inte lämna författningsförslag på skatteområdet. Utformning av avståndsbaserade vägskatter ingår inte i utredarens uppdrag. Utformning av styrmedel för nettoupptaget inom LULUCF-sektorn samt för metan- och lustgasutsläpp inom jordbruket ingår inte i uppdraget. Utformning av förbud mot tekniker om jämförbara alternativ inte finns ingår inte i uppdraget.”
Regeringen.se