Energi · Syre förklarar

EU:s extremhögerpartier

Victor Orban och Giorgia Meloni håller varandras händer och ser in i kameran.

Extremhögern gick framåt kraftigt i EU-valet, men vilka är egentligen de stora extremhögerpartierna i Europa? Hur skiljer de sig åt och kommer de att kunna samarbeta?

Partigrupperna

Enligt forskaren Tobias Hübinette så fick samtliga högerradikala eller högerpopulistiska partier i EU 28 procent av rösterna i valet, vilket motsvarar 220 av 720 mandat, eller 51 550 000 röster. De här partierna är indelade i framförallt två stora partigrupper – ECR (Europeiska konservativa och reformister) och ID (Identitet och demokrati). Men det finns också en del högerpopulistiska partier som ingått i den konservativa partigruppen EPP samt inte minst en betydande skara som i skrivande stund inte tillhör någon partigrupp. ID-gruppen bildades så sent som 2019 och är den grupp som är mest åt det högerextrema hållet av de två. Här ingår bland annat partier som Vlaams Belang i Belgien, Nationell samling i Frankrike och Lega Nord i Italien men också danska Danskt Folkeparti. I ECR ingår bland annat Italiens bröder, polska Lag och rättvisa, spanska Vox och Sverigedemokraterna. 

Trots att SD är med i ECR-gruppen visar en granskning av Europaportalen att de oftare röstar med den andra gruppen, ID, särskilt när det handlar om budgetfrågor. 

De största partierna

Alla EU-länder har åtminstone något parti som kan räknas som högerpopulistiskt eller högerextremt, men de skiljer sig ganska mycket åt exempelvis i synen på stöd till Ukraina.

Det land där högerpopulisterna kammade hem flest mandat var Italien, där rör det sig dock om flera olika partier – dels de styrande Italiens bröder som leds av Giorgia Meloni och som fick 28,7% i EU-valet, dels Forza Italia (som tidigare leddes av Silvio Berlusconi) samt det högerradikala partiet Lega. 

Om man istället ser till vilka enskilda partier som det gick bäst för kan man peka på Nationell samling i Frankrike som fick 31,3 procent av rösterna och kammade hem 30 mandat. Väldigt bra gick det även för Victor Órbans parti Fidesz i Ungern som fick hela 44,9 procent av rösterna – men eftersom Ungern är ett betydligt mindre land än Frankrike räckte det ändå bara till 10 mandat. 

Jordan Bardella i en tv-studio framför en EU-flagga.
Den unge karismatiske Jordan Bardella som leder franska Nationell samling har gjort succé på TikTok och därigenom lockat många unga väljare. Foto: Stephane de Sakutin/AP/TT

Ytterligare några länder där det gick väldigt bra för de högerradikala är Polen, Slovakien, Tjeckien och  Bulgarien. 

Vad vill partierna?

Trots att EU-valet generellt var en framgång för de högernationalistiska partierna i Europa så fick de ändå inte riktigt så många röster som många befarade på förhand. Den största partigruppen är alltjämt konservativa EPP. Avgörande för EU:s utveckling kommer alltså vara om EPP väljer att rösta på ID:s eller ECR:s förslag.

De högernationalistiska partierna är som sagt ganska splittrade men något som de flesta har gemensamt är att de vill riva upp EU:s klimatpaket ”Fit for 55”. De vill också gå ännu längre i att stoppa migrationen till Europa. Många är motståndare till den migrationspakt som förhandlades fram av EU-kommissionären Ylva Johansson (S) eftersom de menar att migrationen ska vara en nationell fråga och inte styras av EU-direktiv. En annan stridsfråga för många av partierna är stödet till Ukraina. Ett flertal av de högernationalistiska partierna sticker ut som mer Rysslandsvänliga än andra partier och tycker att det är fel att pengar ska gå till att skicka vapen och annat stöd till Ukraina. Generellt kan man säga att de flesta Rysslandsvänliga partierna återfinns i partigruppen ID. 

Många av partierna är också väldigt skeptiska till EU som institution och vill kraftigt minska EU:s inflytande eller till och med att deras respektive länder ska lämna EU. Ett av partierna som har en konfliktfylld relation till EU är Ungerska Fidesz. Fidesz har fått återkommande kritik från EU för att undergräva demokratin och mänskliga rättigheter i Ungern. De var tidigare med i den konservativa gruppen EPP men tvingades lämna i mars 2021. Franska Nationell samling har tidigare varit för att Frankrike ska lämna EU, ett krav som dock släpptes 2019, fortfarande hör de dock till de mer euroskeptiska bland de stora partierna. Nationell samling har också tidigare haft en nära relation till Ryssland. Bland annat har den tidigare partiledaren Marine Le Pen beskrivit Vladimir Putin som “försvararen av det kristna arvet och den europeiska civilisationen”. Den nuvarande partiledaren Jordan Bardella har dock varit mer kritisk och sagt att han tror att Ryssland utgör ett hot mot den franska säkerheten. 

Det har ryktats en del om att ID och ECR ska gå samman till en enda supergrupp, men många inom partigrupperna, bland annat Italiens bröder, har avfärdat den idén eftersom skillnaderna mellan partigrupperna är så stora.  

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV