Regeringen nobbade migrationskonferens

Som en av grundarna var Sverige länge drivande i det Globala forumet för migration och utveckling (GFMD), en årlig mellanstatlig konferens om migration som avslutades under torsdagen. Ett av årets huvudteman under konferensen, som i år ägde rum i Geneve, var klimatmigrationen som väntas öka i takt med att klimatförändringarna blir alltmer kännbara. Men i år, för första gången sedan 2007, valde regeringen att inte medverka.

– Från att Sverige var med och startade upp det här forumet och drev det framåt, tog ansvar för ordförandeskapet 2014 och har sponsrat flera delar, har man nu valt att inte åka alls, vilket är ett brott mot traditionen, säger Jonathan Josefsson, som forskar om barn, unga och internationell politik vid Linköpings universitet.

”Hundratals stater representerade”

Även om GFMD inte resulterar i tydliga överenskommelser är det en möjlighet för stater och aktörer från civilsamhället, företag, städer och unga att träffas för att hitta lösningar på de ”stora globala utmaningarna idag”, likt COP-mötena under klimatkonventionen, enligt forskaren.

– Det man diskuterar på mötet är grundläggande frågor som hur man kan hitta säkra och lagliga vägar för migration, hur vi kan utnyttja migrationens potential, frågor om diaspora och arbetskraftsmigration och även säkerställande av grundläggande rättigheter. 

Totalt rör det sig om ett tusental representanter från olika delar av världen och ett hundratal stater som deltar.

– Det som slagit mig, och som skiljer sig från klimatförhandlingarna är att det på det internationella migrationsområdet i princip inte finns någon bevakning, vilket försämrar möjligheterna till offentlig diskussion och granskning av om Sverige för en ändamålsenlig politik och följer sina nationella och internationella åtaganden. 

Syre: Hur påverkar det konferensen att Sverige inte deltar?

– Sverige är ju bara ett av många länder, men att inte komma alls till GFMD är ju ett tydligt ställningstagande att man inte vill medverka i denna typ av internationell samverkan. Och om fler länder agerar på liknande sätt så undergräver det forumet som institution. Men det påverkar kanske i första hand Sverige på så vis att man missar den senaste utvecklingen på området och försämrar sina möjligheter att hitta effektiva och hållbara lösningar på de utmaningar vi står inför.

”Prioriterar ett annat samarbete”

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard pressekreterare skriver till Syre att justitiedepartementet, som migrationsministern sorterar under, istället prioriterar ett annat samarbete kring migration, det globala ramverket för migration (GCM) under ledning av FN:s migrationsorganisation, ”som sedan 2018 i stora delar ersatt GFMD”.

”Det betyder däremot inte att svenska deltagare helt saknas vid GFMD-möten. Vid det senaste mötet i Geneve den 23-25 januari deltog till exempel SCB och svenska migrationsforskare.”

Jonathan Josefsson är kritisk till att regeringen säger att de prioriterar GCM.

– Min bedömning är att man inte gör det heller, man föreföll vara dåligt förberedda i samband med mötet 2022 och jag ser väldigt få av de generella åtaganden man gör avspeglas i verkligheten. 

De två internationella mötena ser han också som kompletterande. GCM, säger han, sker under FN:s regi och kan resultera i åtaganden som tydligare kan följas upp men är en ”mer låst process”, där civilsamhället, näringslivet och andra intressenter har klart begränsade möjligheter att föra dialog med representanter för regeringarna.

– Dessa dialoger är nödvändiga för att prata om och lösa de här utmaningarna. Icke-statliga aktörer har inte alls samma möjlighet att delta under GCM, det har vi sett tydligt sedan det här ramverket startade 2018 och det finns inget som utesluter att man också åker på båda. Det är det många andra stater som gör.