Radar · Mänskliga rättigheter

Fredspristagaren: ”Könsapartheid måste kriminaliseras”

Kiana Rahmani tar emot Nobels fredspris å sin mor Narges Mohammadis vägnar, då som nu fängslad av den iranska regimen för sin oförtröttliga kamp för kvinnors rättigheter.

På torsdagen inledde 61 fångar i Evinfängelset, bland dem nobelpristagaren Narges Mohammadi, en hungerstrejk i protest mot den senaste tidens avrättningar kopplade till massprotesterna efter mordet på Jina Mahsa Amini.

Samtidigt som hungerstrejken inleddes, publicerade Nobels fredscenter ett brev som Narges Mohammadi har skrivit i fängelset. Där uppmanar fredspristagaren FN:s generalsekreterare och medlemsländer att klassificera könsapartheid som ett brott mot mänskligheten, ett krav hon ställde sig bakom tillsammans med över 100 kvinnorättsaktivister, jurister och offentliga personer redan i oktober 2023.

En debattartikel om kravet publicerades även av CNN, vars reporter Jomana Karadsheh konstaterar att det är för just sådana handlingar som Mohammadi ”straffas om och om igen”. Och det är för sitt oförtröttliga arbete för kvinnors rättigheter i Iran som Narges Mohammadi tilldelades Nobelpriset.

– Inte ens Evins mörkaste celler har tystat henne, säger Jomana Karadsheh i ett samtal om den senaste utvecklingen med CNN:s Christiane Amanpour.

Mohammadi vägrar att ge upp sin kamp, godta domarna eller bära hijab och betalar ett högt pris för det. Nyligen lades ytterligare 15 månader till Mohammadis fängelsestraff. Igen anklagades hon för att från fängelset ha ”spridit propaganda mot den islamska republiken”.

Nu drar Narges Mohammadi på nytt uppmärksamhet till de iranska kvinnornas kamp. I debattartikeln skriver hon:

”Idag begås ofattbara brott mot kvinnor i Afghanistan och Iran – bevittnade och observerade av världen – och ändå möts de med straffrihet. Inhumana handlingar som begås inom ramen för en institutionaliserad regim av systematiskt förtryck och dominans av en könsgrupp över en annan kallas könsapartheid. Som man såg med rasapartheid i Sydafrika resulterar införandet av ett apartheidsystem inte bara i politiska, sociala och ekonomiska konsekvenser mellan generationerna, utan leder också till fysiska och mentala skador. Det är därför det är absolut nödvändigt att könsapartheid erkänns som ett brott mot mänskligheten.”

Dottern Kiana Rahmani berättar för Amanpour att hon inte sett sin mamma sedan 2015, då hon var 9 år. Sedan två år tillbaka blockeras alla telefonsamtal.

– Min mamma tilldömdes de här 15 månaderna efter att ha mottagit Nobels fredspris för att regeringen ser henne som ännu större hot nu. De hittar nya sätt att tysta henne så mycket som möjligt och isolera henne från all kontakt med yttervärlden.

Rahmani väntar sig att det senaste brevet och hungerstrejken ska få liknande konsekvenser:

– De reagerar alltid på samma sätt och så länge deras agerande inte får några konsekvenser, så länge vi inte kriminaliserar de här handlingarna kommer de att fortsätta göra vad de vill utan juridisk påföljd. Så det är klart, så snart min mamma skriver ett brev, lägger de bara till mer tid till hennes dom. De försöker sätta press på henne för att tysta henne. Det är därför min mamma skrev till FN, så att könsapartheid kan klassas som ett brott, och då kan vi kvinnor äntligen leva fritt i Iran.