Skolverket visade i en ny rapport hur elever som gått i fristående skolor presterar sämre i sina högskolestudier än de som gått i offentliga. En av många konsekvenser blir att det skapar en orättvis antagning till universitet och högskolor, och i förlängningen kan det innebära negativa konsekvenser för Sveriges internationella rykte som ”kunskapsnation”.
Egentligen kan man säga att rapporten från Skolverket bekräftar vad vi redan vet. Under flera års tid har det tillkommit rapporter om att friskolor delar ut ”glädjebetyg” till sina elever, vilket innebär att elever får högre betyg än vad deras kunskapsnivå motiverar. Senast frågan aktualiserades var i SVT Agenda (15/3) där utbildningsminister Mats Persson (L) debatterade mot Åsa Westlund (S) och där båda ondgjorde sig över situationen men hade olika politiska lösningar.
Om friskolesystemet finns mycket att säga, men vid det här laget tycker jag att dagens betygssystem i grund- och gymnasieskolan överhuvudtaget behöver ifrågasättas. I grund och botten handlar diskussionen om betygssystemets utformning om vilken skola vi vill se.
Det finns flera ingångar, till exempel att betygssystemet är en genusfråga. Flickor som grupp känner stor press och stress att vara ”duktiga”, medan pojkar som grupp mår väldigt dåligt eller inte riktigt vet hur man ska studera på ett effektivt sätt. Hur icke-binära påverkas, det vågar jag inte svara på. På det stora hela påverkar betygssystemet ungdomars självförtroenden.
Det gjorde det i alla fall för mig.
Under ett tag inbillade jag mig att mitt människovärde mättes i mina prestationer. När jag blickar tillbaka på mina skolår, inser jag att betygssystemet egentligen var vedervärdigt. Det är dina tillfälliga insatser som betygssätts, men likväl är det som att du får en stämpel för resten av livet. Jag menar – hur många gånger har man inte pluggat inför ett prov och sedan glömt vad man studerade. Varför pluggade man så intensivt? Jo, för att uppnå högsta betyg, inte för att faktiskt lära sig.
Dagens betygssystem tar heller ingen hänsyn till ens yttre omständigheter och behöver därför inte heller säga något om dig som person. Eftersom vi lever i ett tydligt märkbart klassamhälle ser förutsättningarna olika ut för elever. Vissa har förmåner medan andra tvingas kämpa. När jag började första året på gymnasiet drabbades min morfar av en stroke, vilket påverkade min familjesituation. Min mamma hade precis fått nytt jobb, men kände sig samtidigt tvungen att hjälpa morfar och det skapade en oerhörd stress hos henne som smittade av sig. Min pappa var bortrest vid det tillfället. Jag kunde inte alls koncentrera mig på mina studier och det påverkade mina betyg under första året, även om det blev litet bättre de två efterkommande åren innan jag tog studenten 2010.
Och så kan det givetvis vara med vem som helst. Livet går aldrig att förutse och än mindre hur det kan påverka ens förutsättningar att ”lyckas” inom ramen för ett befintligt system. Frågan är hur betygssystemet kommer att påverkas när AI-tekniken utmanar traditionell undervisning. Bara det är skäl nog att börja problematisera betygssystemets existens, så som det ser ut idag.
Svenska Freds växer stort i medlemsantal.
DCA-avtalet, som förpliktar Sverige att upplåta 17 militärbaser åt USA.
