Klimat- och näringslivsdepartementet ska genomföra en utredning för att möjliggöra utvinning av uran. Det har klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari beslutat.
Regeringen vill plocka bort förbudet mot uranbrytning och se över möjligheterna för utvinning av det svagt radioaktiva materialet. Det var så sent som 2018 som uranbrytning förbjöds i Sverige, med tanke på de miljö- och hälsorisker som urangruvor för med sig.
Det betyder att inga inga tillstånd beviljas idag för brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle. Dessutom klassas inte uran som en koncessionsmineral enligt minerallagen. Det gör att det i princip råder ett totalstopp för att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran.
Önskar sig urangruvor
Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari har tidigare sagt att hon vill se urangruvor i Sverige och nu tillsätter hon en så kallad bokstavsutredning för att se om det går att undanröja de hinder som finns och ändra på lagarna.
Tanken är att uranutvinning ska betraktas som på samma sätt som framställning av andra metaller, där en miljöprövningen ligger till grund och avgör förutsättningarna. Uran förekommer ofta tillsammans med andra metaller och måste idag sorteras ut och hanteras som avfall, skriver regeringen.
– Om EU ska bli den första klimatneutrala kontinenten måste tillgången till hållbara metaller och mineral säkerställas. Vi behöver använda den uran vi har, i stället för att som nu – på grund av det gällande förbudet mot uranbrytning – sortera bort det och betrakta det som avfall, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett pressmeddelande.
Förutom att undersöka vilka regeländringar som krävs kommer utredaren att analysera om tillåtlighetsprovning ska begränsas till att gälla enbart utvinning till kärnkraftverk.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2024.
Starka protester
Bara för att regeringen efterlyser urangruvor är det inte säkert om sådana kommer att startas. I områdena som har pekat ut som möjliga platser för uranbrytning har planerna möts av starka protester. I Falköping, där Sveriges sista urangruva Ranstadsverket låg, bildades under 2023 två dussin lokalföreningar för att protestera mot nya urangruvor. Stora naturområden är fortfarande starkt kontaminerade efter gruvan.
Även den moderata ordförande i kommunstyrelsen var inte särskilt pigg på att se nya gruvor.
– Inte här, det är inte en lämplig plats, sade kommunstyrelsens ordförande Adam Johansson (M), till TT.
I Bergs kommun i Jämtland håller ett australiskt bolag på att planera för att öppna en urangruva. Men även där finns ett lokalt motstånd. Kommunen har redan tagit ett beslut om ett veto mot uranbrytning, men det stoppet kan komma att hävas om regeringen beslutar att plockar bort den kommunala vetorätten.
– Än har man inte sagt att man ska ta bort kommunernas vetorätt men det är bara ett riksdagsbeslut bort. Risken är betydande att det blir en gruva här till slut, säger Anders Olof Öhlén, naturgeograf och handläggare, till TT, rapporterar Aftonbladet.
Han berättar att sediment från en gruva skulle kunna ha negativ inverkan på Storsjön, som idag försörjer 70 000 invånare med dricksvatten.
Läs mer om Syres rapportering kring uranbrytning här:
