Alla partier sluter upp bakom försvarsberedningens slutrapport, som föreslår en ökning av försvarsbudgeten med 52,8 miljarder kronor fram till 2030. Men finansieringen är oklar, anser Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Vid förmiddagens pressträff där försvarsberedningen slutrapport presenteras poängteras upprepade gånger att alla åtta partier skrivit under rapporten och att man är överens, trots vissa avvikande uppfattningar. Dessa avvikande uppfattningar handlar från oppositionens sida framför allt om att man vill ha med ett resonemang i rapporten om hur tillskotten ska finansieras. I rapporten föreslås ett tillskott till försvaret på 52,8 miljarder kronor.
Socialdemokraternas Peter Hultqvist konstaterar att det är en mycket stor satsning på totalförsvaret, där finansieringen är osäker.
– Beloppen är så stora att de riskerar att tränga ut andra angelägna behov, det finns risk för att vård, skola och omsorg kommer att drabbas. Vi har framfört att det parallellt måste ske en förhandling om finansiering, vilket har avvisats från regeringen och SD i ett och ett halvt års tid. Vi föreslår en beredskapsskatt som riktas till de högsta inkomstskikten och på kapitalvinster. Det finns ingen stabil ekonomisk grund, säger Hultqvist.
Måste stärka resten av samhället
Enligt Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet är det ”otroligt viktigt att de här pengarna inte går ut över någon annat av de samhällsviktiga verksamheterna”.
– Det är sjukvården, skolan, det sociala arbetet, klimatarbetet, allt det måste också ha sin finansiering. Det är trots allt välfärden som är grunden till ett starkt totalförsvar. När vi säger att försvaret ska få mer pengar betyder det att vi också måste stärka resten av samhället samtidigt.
Miljöpartiets Emma Berginger vill understryka vikten av en bred syn på säkerhet, där man satsar på det civila försvaret som ”ytterst vilar på ett samhälle som fungerar i fred”.
– Vi är kritiska till att det inte funnits förutsättningar att komma överens om en finansiering av beredningens förslag som garanterar att vård, skola och omsorg inte kommer drabbas av nedskärningar, något som är viktigt för förslagets legitimitet.
Röstar nej till DCA
Berginger säger också att Miljöpartiet vill att Sverige fortsätter att vara ”en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter i världen”, och Sverige ska fortsätta bidra till FN:s fredsfrämjande insatser.
– I rapporten betonas vikten av att Sverige behåller sitt aktiva engagemang och deltagande i internationella insatser, men samtidigt understryks att måste vägas mot det fortsatta stärkandet av det nationella försvaret och Sveriges roll i Nato avseende det kollektiva försvaret. Det är olyckligt att dessa viktiga satsningar ställs emot varandra.
Både Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson och Emma Berginger meddelar att deras partier kommer att rösta nej till DCA-avtalet.
– Vi kan inte rösta för ett avtal där en så avgörande fråga som den om kärnvapen på svenskt territorium lämnas öppen. Kärnvapen ska aldrig finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid, och vi vill lagstifta om förbud mot detta, säger Emma Berginger.
Artikeln har uppdaterats.
