Det var i samband med COP26 i Glasgow som några ö-nationers planer på att använda sig av Havsrättskonventionen (UNCLOS) som en hävstång för att skynda på klimatarbetet, först annonserades på en presskonferens.

– Redan under det första året när när man studerar internationell lag lär man sig att stater inte ska skada andra stater, sa då Payam Akhavan, professor från Torontos universitet som bistått i processen, i samband med att Syre rapporterade om planerna. 

Han fortsatte:

– Man kan säga att små önationer är kanariefågeln i kolgruvan. De vet bättre än någon annan vad som väntar mänskligheten om det inte tas drastiska steg mot att reducera utsläppen av växthusgaser.

Kort därefter påbörjades processen när ö-nationerna Antigua, Barbuda, Tuvalu och en sammanslutning av små ö-nationer, COSIS, frågade Internationella havsrättsdomstolen (ITLOS), om staternas skyldigheter ”att minska, förebygga och kontrollera effekterna av klimatförändringarna, inklusive höjd havsnivå och havsförsurning”. Men också vad staternas skyldigheter är att skydda och bevara den marina miljön i relation till klimatförändringarna. Det med bakgrund av staternas skyldighet (enligt Havsrättskonventionen) att skydda den marina miljön.  

”Banbrytande”

I domstolens rådgivande yttrande som kom i veckan, konstaterar domstolen att mänskligt orsakade utsläpp är att betrakta som en förorening av den marina miljön. Men också att de 165 nationer som ratificerat Havsrättskonventionen måste göra allt för att minska, kontrollera och förebygga marina utsläpp orsakade av människans utsläpp av växthusgaser, i linje med den bästa tillgängliga vetenskapen. Domstolen hänvisar också till behovet av att uppvärmningen inte överskrider 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer. 

Utfallet beskrivs som banbrytande och väntas ge krut till klimatfall runt om i världen, då det beskriver vad internationell havsätt kräver att länder gör för att motverka klimatförändringarna. Payam Akhavan som varit med från början, beskriver utfallet för Euronews som ett kritiskt steg mot att erkänna ”att det som små önationer har kämpat för vid COP-förhandlingarna i årtionden redan är en del av internationell rätt”.

– De stora förorenarna måste förhindra katastrofala skador på små önationer, och om de inte lyckas med det måste de kompensera för förlust och skada.

ITLOS rådgivande yttrande kommer kort efter att Europadomstolen slagit fast att klimatförändringarna går att tillämpa på Europakonventionen. Inom kort väntas även rådgivande yttranden om klimatförändringarna från Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna samt från Internationella domstolen (ICJ).