Radar

Alla fiender inlåsta när Belarus går till val

skuggan av Vladimir Putins Ryssland ökar förtrycket i allierade Belarus, ofta omskrivet som Europas sista diktatur.
När landet går till det regimen kallar val sitter över 1 400 av president Aleksandr Lukasjenkos politiska motståndare bakom lås och bom.

Det har gått över ett år sedan det sista livstecknet från Maria Kolesnikova. Demokratiaktivisten dömdes 2021 till elva år i fängelse för sin roll i 2020 års massprotester mot Lukasjenko, som följde på ett presidentval riggat i den autokratiske ledarens favör.

Kolesnikovas anhöriga tror att hon sitter isolerad i en av landets ökända straffkolonier, skriver The Guardian. Det senaste brevet till familjen, den 14 februari 2023, avslutade hon med orden ”allt kommer att bli bra”.

Minst 1 430 politiska fångar hålls frihetsberövade i Belarus, enligt människorättsorganisationen Vjasna. Bland dem finns 2022 års fredspristagare Ales Bjaljatski och tidigare presidentaspiranten Viktor Babaryko.

Press på anhöriga

Svetlana Tichanovskaja, som leder den belarusiska oppositionen från sin exil i Litauen, har inte hört från sin fängslade make Sergej Tichanovskij på månader. I veckan rapporterade Radio Free Europe/Radio Liberty att deras fängslade reporter Igor Losik inte kontaktat sin familj på ett år.

– Myndigheterna försöker inte bara sätta press på de politiska fångarna – som blir berövade all kontakt med omvärlden och hålls under fruktansvärda villkor – utan också på deras familjer som tvingas leva utan någon som helst information om sina kära, sade Vjasna-advokaten Pavel Sapelka till AP i fjol.

De senaste åren har flera politiska fångar avlidit i brist på adekvat vård. Senast i veckan dog regimkritikern Igor Lednik i belarusiskt fängelse.

Söndagens parlamentsval är det första efter protesterna 2020. Sedan dess har regimen ökat förtrycket gentemot befolkningen. Aktivister, människorättsförsvarare, journalister och politiska motståndare förföljs, hotas, fängslas och torteras. Landet rasar på världens demokratiindex.

I parlamentsvalet är inga regimkritiska krafter tillåtna och utländska observatörer inte välkomna. Valet syftar enbart till att befästa Lukasjenkos järngrepp om makten, skriver den mellanstatliga demokratiorganisationen Idea i ett uttalande.

I januari skrev Lukasjenko under en lagändring som ger honom straffrättslig immunitet så länge han lever. Lagen förbjuder även oppositionella i exil att ställa upp i framtida presidentval.

I samband med söndagens parlamentsval meddelar även Lukasjenko att han kommer att ställa upp för omval i nästa års presidentval.

Bakgrund: Massprotester slogs ned

Hundratusentals människor gick ut på Belarus gator under den andra halvan av 2020, sedan president Aleksandr Lukasjenko utropat sig som segrare i presidentvalet i augusti. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet dömdes snabbt ut av oppositionen samt stora delar av omvärlden och Belarus befolkning.

Demokratirörelsen var den mest omfattande som har tagit sig uttryck i diktaturen, men maktapparaten kunde med stor hjälp från Ryssland slå ned protesterna. Oppositionella förgrundsfigurer tvingades välja mellan att lämna Belarus eller fängslas. Mängder av människor vittnade om hur intagna utsattes för tortyr och sexuellt våld vid då fullpackade anstalter i Minsk.

Aleksandr Lukasjenko har styrt den tidigare Sovjetrepubliken med järnhand sedan 1994 och hade länge balanserat mellan öst och väst för att slå vakt om sitt eget handlingsutrymme. Efter massprotesterna sällade han sig alltmer till Vladimir Putins läger och har därefter knutit allt starkare band med Ryssland.

Det mesta av det oppositionella arbetet har fortsatt utomlands. Toppolitikern Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil.