Glöd · Debatt

Regeringens biståndspolitik är tondöv

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) och Aron Emilsson, utrikespolitisk talesperson för SD,  håller pressträff om regeringens så kallade ”reformagenda” för biståndet i december 2023.

Regeringen drar in bistånd – och föreskriver att bistånd ska användas för att gynna regeringens inrikespolitiska intressen och svenska företag. De borde lyssna på befolkningen, som vill ha solidaritet och delta i demokratisering i andra delar av världen, skriver Marita Larsson.

I Global bar magazine debatterar experterna Susanne Allden och Sten Hagman vad de kallar regeringens tondövhet, och påpekar att när man drar in långsiktigt bistånd till konfliktdrabbade områden i Västafrika ökar risken för säkerheten i världen, då Ryssland ser möjligheter att satsa i där. Likaså gör Kina. 

De tidigare kolonialmakterna, främst Frankrike och Storbritannien, liksom de nya, Ryssland och Kina, tvekar inte att satsa på utvinning av naturresurser trots de konflikter som råder i området. Dessa beror dock ofta på att västvärlden, Kina och Ryssland bland annat korrumperar afrikanska regeringar som gör sitt för att ställa olika etniska grupper mot varandra. Ett exempel på svensk inblandning i en sådan konflikt var då Lundin Oil skulle utvinna olja i Sydsudan. Just nu pågår en rättegång mot bolaget som är anklagad för grovt folkrättsbrott. Många fler exempel finnas att läsa på www.amnesty.se.

Världsbankens privata investeringsprogram IFC har visats skapa ytterligare konflikter i världen, skriver Global bar magazine. Därför behövs istället ökat bistånd till långsiktigt arbete med demokrati och stabilitet, som ett sätt att göra länder mindre beroende av bland annat Världsbanken, samt för att främja en utveckling präglad av fattigdomsbekämpning.

Ytterligare ett område där regeringen visar sig vara tondöv är syftet med bistånd, som nu ska utgå ifrån svenska egenintressen, såsom handel med länder där svenska företag finns. Det framgår tydligt i regeringens regleringsbrev för Sida att solidaritet och det humanitära perspektivet är totalt frånvarande. Istället ska svenska företags vinster sättas i första rummet. Detta är inte vad världen behöver och med det missar den tondöva regeringen helt att lyssna till läget i världen.

I regeringsbrevet står även att bistånd ska användas till återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering samt för att minska den irreguljära migrationen.

Just i frågan om migration gäller inte den tondövhet regeringen annars lider av. Det är uppenbart att sverigedemokraternas förslag i Tidöavtalet om minskat bistånd och utvisnings- och migrationspolitik är kopplad till deras generella invandrarfientliga inställning. Regeringen har noggrant lyssnat till denna inställning.

Tondöv är regeringen också inför befolkningens önskemål, då svenskarna fortfarande är positiva till bistånd, enligt Sifos senaste undersökning. Fler svenskar än 2022 tycker dessutom att biståndet bör öka.

Regeringen måste noggrant läsa Sifos undersökning om befolkningens önskemål och göra om arbetet med inriktningen på biståndet. Befolkningen vill ha solidaritet och internationella utbyten, samt delta i demokratisering i andra delar av världen.

Regeringen måste lyssna till de toner som ljuder i världen och inte låta bistånd gynna svenska intressen som varken leder till stabilitet eller demokrati.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV