Radar · Fred

Ryska oljefartyg i Östersjön undgår sanktioner

Människor sörjer en familj som dödats av en rysk drönarattack i Charkiv den 12 februari 2024.

Omvärlden måste bryta sin fixering vid militärt stöd till Ukraina och säkerställa att överenskomna sanktioner mot Ryssland verkligen genomförs. Det menar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen, som befarar att kriget blir utdraget. I samband med tvåårsdagen av invasionen har väst beslutat om flera nya sanktionspaket.

När Rysslands krig mot Ukraina går in på sitt tredje år präglas stämningen av pessimism. Omvärldens engagemang är inte längre lika entydigt; EU och Sverige har förvisso nyligen enats om stora stödpaket men i USA bromsas sådana av republikanerna. En undersökning som The Guardian rapporterat om visar att hos befolkningen i 12 EU-länder tror bara 10 procent att Ukraina kan besegra Ryssland militärt. Men det är inte läge för förhandlingar, säger Peter Wallensteen, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet.

– Det ser väldigt mörkt ut och det är ingen sida som tänker sig annat än att vinna det här. Det kommer säkert en tid när man är mer intresserad av förhandlingskontakter än total seger, men vi är inte där än.

Kriget kan alltså bli långvarigt, och det är väldigt oroande, fortsätter Peter Wallensteen.

– Även om det skulle bli stopp på stridshandlingar så har det skapat så mycket motsättningar och konflikt. Hur ska Ukraina någonsin kunna lita på Ryssland igen även om det blir ett fredsavtal?

”Täppa till kryphål”

När Ukrainas president Volodomir Zelenskyj talade vid säkerhetskonferensen i München i helgen sa han att det viktigaste var att besegra Putin militärt. Men han sa också att vi måste ”täppa till alla kryphål i sanktionerna mot Ryssland”. Just stärkta sanktioner är något Peter Wallensteen efterlyser, eftersom det är ett viktigt sätt att underminera Putin, om än svårare.

– Man tenderar att glömma dem. Kanske för att de inte är så spektakulära, men långsiktigt är det de som är utslagsgivande.

I veckan har EU beslutat om ett till sanktionspaket som den här gången fokuserar på företag inom den ryska vapenindustrin. Även USA inför 500 nya sanktioner som en reaktion på Aleksej Navalnyjs död.

Sanktionsåtgärder kostar också pengar

Att sanktionerna hittills inte haft så stark effekt som många kanske väntat sig beror på flera saker, enligt Peter Wallensteen. Dels har Putin lyckats med olika motåtgärder, dels är sanktionerna inte universella utan har införts av framför allt länder i väst. Ryssland har fortfarande kunnat sälja olja till exempelvis Indien eller Kina. Men vad Peter Wallensteen främst vill lyfta är att många överenskommelser om sanktioner helt enkelt inte följs, och därför får de inte maximal effekt.

– Det är gott om företag som bryter överenskommelserna. Över Östersjön och genom Öresund går till exempel ett stort antal ryska tankfartyg av dålig kvalitet som skeppar ut olja. Det borde vara ganska enkelt för Sverige och Danmark att kontrollera. Ryssland har kunnat hyra en mängd tankfartyg, något som inte borde vara möjligt. Vi fokuserar ofta bara på den militära situationen men här finns omfattande sanktioner som det beslutats om, men det räcker inte när man inte tillför resurser för att se till att de följs. Vi ger stora summor med pengar till Ukraina för militär träning, men denna åtgärd kräver också finansiering.

Peter Wallensteen, freds- och konfliktforskare verksam vid Uppsala universitet, ger bakläxa till sanktionsansvariga stater. Foto: David Naylor

Måste få konsekvenser

Hur kommer man då till rätta med problemet? Peter Wallensteen menar att det är fullt görbart att ta reda på vilka bolag som bryter mot sanktionsöverenskommelserna, och se till att det får konsekvenser, så kallade sekundärsanktioner.

– Om man gör det svårt för dem att komma in på marknaden i EU så vågar de inte bryta sanktionerna.

Det pågår också mycket smuggling i grannländerna vilket försvårar sanktionsövervakning, där finns utrymme för förbättring, menar Peter Wallensteen.

För sanktioner som beslutats av EU är det upp till varje medlemsland att se till att de fungerar, precis som det är upp till USA att se till att amerikanska sanktioner efterlevs.

Krigets offer

Över 10 000 civila har dödats i Ukraina sedan den 24 februari 2022, enligt FN.

Uppgifterna om antalet dödade soldater varierar kraftigt. Respektive regering överdriver generellt motståndarens förluster, och underskattar sina egna. En analys gjord av Mediazona och BBC kom i februari fram till att mer än 44 600 ryska soldater stupat.

En ukrainsk medborgarorganisation uppgav i november att över 30 000 ukrainska soldater dött i striderna. Enligt amerikanska uppgifter till New York Times låg antalet på 70 000, rapporterade Reuters.